16.7.2011
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 211/14
Överklagande ingett den 29 april 2011 av Internationaler Hilfsfonds e.V. av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 24 mars 2011 i mål T-36/10, Internationaler Hilfsfonds e.V. mot kommissionen
(Mål C-208/11 P)
2011/C 211/27
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Klagande: Internationaler Hilfsfonds e.V. (ombud: H. Kaltenecker, Rechtsanwalt)
Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen och Kungariket Danmark
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
—
ogiltigförklara de omtvistade rättsakterna och slutgiltigt avgöra målet, eller, i andra hand, återförvisa målet till tribunalen för ny prövning, och
—
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Klaganden är en tysk icke-statlig organisation som verkar inom området humanitärt bistånd. Tvisten rör dess avtal med kommission med namnet ”LIEN 97-2011” om samfinansiering av ett medicinskt biståndsprojekt i Kasakhstan. Avtalet och projektet sades ensidigt upp av kommissionen i oktober 1999; med orätt enligt klagandena.
Klaganden har sedan avtalet sades upp försökt få klarhet varför kommission valde att avsluta projektet, vilket enligt klagandens och Kasakhstans regering var viktigt och framgångsrikt. Klaganden misstänker tjänstefel och har därför i flera förfaranden vid Europeiska ombudsmannen och unionsdomstolarna försökt att få tillgång till kommissionens handlingar i ärendet med stöd av rådets och Europaparlamentets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. Kommissionen har genomgående avslagit dessa ansökningar om tillgång.
Överklagandet riktar sig mot tribunalens beslut att avvisa klagandens talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 9 oktober 2009 att på nytt avslå ansökan om tillgång till handlingarna och att förplikta klaganden att ersätta rättegångskostnaderna. Klaganden gör gällande att tribunalen har räknat fel och feltolkat tidsfristen för att väcka talan.
Klaganden gör särskilt gällande att tribunalen inte har beaktat att dess talan riktade sig mot ett kommissionsbeslut som fattats i det tvåstegsförfarande som föreskrivs i förordning nr 1049/2001. Klaganden hade processrättsligt inte möjlighet att väcka talan innan kommission hade besvarat dennes andra ansökan av den 15 oktober 2009 om omprövning av dess svar av den 9 oktober 2009. Klaganden agerade i enlighet med unionsdomstolarnas rättspraxis. Tidsfristen för att väcka talan började enligt artikel 8.3 i förordning nr 1049/2001 att löpa när klaganden mottog avslaget på dess begäran om omprövning, det vill säga den 2 december 2009. Tidsfristen gick ut den 2 februari 2010. Talan väcktes således enligt klagandens mening i rätt tid. Klaganden kan inte förstå hur tribunalen felaktigt kunde fastslå att tidsfristen för att väcka talan började löpa den 16 oktober 2009 (den tidpunkt då klaganden ingav begäran om omprövning) och gick ut den 29 december 2009, utan att beakta meddelandet av den 9 oktober 2009 (det preliminära svaret på klagandens ursprungliga begäran) först blev en rättsakt mot vilken talan kan föras när klagandens begäran om omprövning avslogs.
Full & Egal Universal Law Academy