8.10.2011
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 298/15
Överklagande ingett den 29 juli 2011 av Elf Aquitaine SA av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 17 maj 2011 i mål T-299/08, Elf Aquitaine mot kommissionen
(Mål C-404/11 P)
2011/C 298/28
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Elf Aquitaine SA (ombud: advokaterna E. Morgan de Rivery och E. Lagathu)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
i första hand
—
ogiltigförklara, med stöd av artiklarna 256 FEUF och 56 i protokoll nr 3 i Europeiska unionens domstols stadga, den dom som tribunalen meddelade den 17 maj 2011 i mål T-299/08, Elf Aquitaine mot kommissionen,
—
bifalla klagandens yrkanden i första instans vid tribunalen,
—
följaktligen ogiltigförklara artiklarna 1 f, 2 c, 2 e, 3 och 4 i kommissionens beslut K(2008) 2626 slutlig av den 11 juni 2008 om ett förfarande enligt artiklarna 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/38.695 — Natriumklorid)
i andra hand
—
ändra, med stöd av artikel 261 FEUF, de böter till ett belopp av 22 700 000 euro som Arkema SA och Elf Aquitaine tillsammans och solidariskt ålagts genom artikel 2 c i kommissionens beslut K(2008) 2626 slutlig av den 11 juni 2008 om ett förfarande enligt artiklarna 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/38.695 — Natriumklorid) samt de böter till ett belopp av 15 890 000 euro som endast Elf Aquitaine ålagts genom artikel 2 e i samma beslut, i enlighet med dess obegränsade behörighet som följer av de objektiva felaktigheterna i motiveringen och skälen i tribunalens dom av den 17 maj 2011 i mål T-299/08, såsom anges i överklagandets sex grunder, och
—
i vilket fall förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna, inbegripet de kostnader som Elf Aquitaine haft vid tribunalen.
Grunder och huvudargument
Klaganden anför sex grunder och en alternativ grund till stöd för sitt överklagande.
Elf Aquitaine gör som första grund gällande att tribunalen åsidosatte artikel 5 FEU i den mån som den godkände principen om moderbolags automatiska ansvar, som kommissionen tillämpat i förevarande fall och som motiveras av begreppet företag i den mening som avses i artikel 101 FEUF. Ett sådant ställningstagande är oförenligt med eller är åtminstone oproportionerligt i förhållande till principerna om tilldelade befogenheter, subsidiaritet (första delgrunden) och proportionalitet (andra delgrunden).
Klaganden har som andra grund gjort gällande att det gjorts en uppenbart felaktig tolkning av nationell rätt och begreppet företag i den mån som tribunalen bland annat gett principen om juridiska personers självständighet ett felaktigt rättsligt värde.
Klaganden har som tredje grund hävdat att tribunalen frivilligt underlåtit att dra några slutsatser av den straffrättsliga arten av de konkurrensrättsliga sanktionerna och de nya skyldigheter som följer av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Tribunalen tillämpade nämligen begreppet företag i unionsrätten på otillbörligt och felaktigt sätt, utan att beakta presumtionen om självständighet som ligger till grund för nationell bolagsrätt eller den straffrättsliga arten av de konkurrensrättsliga sanktionerna. Klaganden har dessutom hävdat att tribunalen borde ex officio ha prövat rättstridigheten av det aktuella administrativa förfarandet vid kommissionen.
Klaganden har som fjärde grund anfört att rätten till försvar åsidosatts till följd av en felaktig tolkning av principerna om ett rättvist förfarande och jämlikhet i medel. Tribunalen godkände nämligen att kommissionen ställde krav på att något som inte kan bevisas skulle bevisas (probatio diabolica) och gjorde fel i den mån som den fann att ett dotterbolags självständighet ska bedömas allmänt i förhållande till kapitalförbindelserna med moderbolaget, fastän den bör bedömas i förhållande till beteendet på en viss marknad.
Klaganden har som femte grund anfört att motiveringsskyldigheten åsidosatts i den mån som tribunalen kort konstaterade att kommissionen inte godtagit klagandens argument, utan att göra någon som helst bedömning av kommissionens argument (första delgrunden). Elf Aquitaine SA har dessutom kritiserat tribunalen för att inte ha lämnat någon motiverat vad beträffar ansvarspresumtionen (andra delgrunden), och endast lämnat en bristfällig motivering vad beträffar de böter som endast klaganden ålagts (tredje delgrunden).
Klaganden har som sjätte grund gjort gällande att de personliga böterna är rättstridiga till följd av felaktig tillämpning av riktlinjerna för beräkning av böter (första delgrunden), att en felaktig rättslig grund tillämpades för att ålägga personliga böter (andra delgrunden) och att skälen i den överklagade domen vilka grundar sig i begreppet ett enda företag och åläggande av personliga böter var motstridiga (tredje delgrunden).
Klaganden har som sjunde och sista (alternativa) grund gjort gällande att det bötesbelopp som endast ålagts klaganden i avskräckande syfte är oproportionerligt och att en ändring av detsamma är motiverat.
Full & Egal Universal Law Academy