3.12.2011
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 355/8
Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank Amsterdam (Nederländerna) den 29 augusti 2011 — F.P. Jeltes, M.A. Peeters, J.G.J. Arnold mot Raad van bestuur van het Uitvoeringsinstituut werknemersverzekeringen (Uwv)
(Mål C-443/11)
2011/C 355/12
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Rechtbank Amsterdam
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: F.P. Jeltes, M.A. Peeters, J.G.J. Arnold
Motpart: Raad van bestuur van het Uitvoeringsinstituut werknemersverzekeringen (Uwv)
Tolkningsfrågor
1.
Äger de kompletterande regler som uppställdes i domen i målet Miethe (1), vilken meddelades när förordning nr 1408/71 (2) ännu ägde tillämpning, fortsatt giltighet efter det att förordning nr 883/2004 (3) trädde i kraft? Det vill säga, har en atypisk gränsarbetare en valmöjlighet när det gäller i vilken medlemsstat han eller hon ska ställa sig till arbetsförmedlingens förfogande och från vilken han eller hon erhåller arbetslöshetsersättning, av det skälet att chanserna för att ta sig in på arbetsmarknaden igen är störst i den ena eller den andra medlemsstaten? Eller utgör artikel 65 i förordning nr 883/2004, sedd i sin helhet, i sig en tillräcklig garanti för att den helt arbetslösa arbetstagaren erhåller ersättning under förutsättningar som är de mest gynnsamma för honom eller henne vid arbetssökandet, och har domen i målet Miethe förlorat sin relevans?
2.
Utgör unionsrätten — i detta fall artikel 45 FEUF eller artikel 7.2 i förordning nr 1612/68 (4) — hinder för att en medlemsstat vägrar att bevilja arbetslöshetsersättning enligt sin nationella lagstiftning när det gäller en migrerande arbetstagare (gränsarbetare) som har blivit helt arbetslös, som senast förvärvsarbetade i den medlemsstaten och som — med beaktande av var han eller hon har sitt sociala liv och sina familjeband — kan antas ha störst chans att ta sig in på arbetsmarknaden igen i den medlemsstaten, när vägran enbart är motiverad av att han är bosatt i en annan medlemsstat?
3.
Hur ska den ovan ställda frågan besvaras — mot bakgrund av artikel 87.8 i förordning nr 883/2004, artikel 17 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och rättsäkerhetsprincipen — när en sådan arbetstagare redan innan förordning nr 883/2004 trädde i kraft hade beviljats arbetslöshetsersättning enligt den tidigare anställningsstatens nationella rätt och när den maximala perioden för utbetalning och återinträde av rätten till ersättning ännu inte hade löpt ut vid tidpunkten för förordningens ikraftträdande (och då utbetalningen av ersättningen avbröts på grund av att den arbetslöse fick en ny anställning)?
4.
Ska frågan i punkt 2 besvaras på ett annorlunda sätt om den arbetslösa gränsarbetaren har fått löften om att han eller hon kan ansöka om att rätten till ersättning ska återinträda om vederbörande efter att ha funnit ett nytt arbete åter skulle bli arbetslös, och det visar sig att denna information inte var korrekt eller inte var tydlig till följd av oklarheter vid genomförandet?
(1) Domstolens dom av den 12 juni 1986 i mål 1/85, Miethe, REG 1986, s. 1837.
(2) Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57).
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, s. 1).
(4) Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 3).
Full & Egal Universal Law Academy