5.5.2012
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 133/14
Överklagande ingett den 28 november 2011 av TofuT GmbH av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 20 september 2011 i mål T-99/10, Meica Ammerländische Fleischwarenfabrik Fritz Meinen GmbH & Co. KG mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
(Mål C-599/11)
2012/C 133/25
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Klagande: TofuT GmbH (ombud: B. Krause, Rechtsanwältin)
Övriga parter i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån), Meica Ammerländische Fleischwarenfabrik Fritz Meinen GmbH & Co. KG
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
—
upphäva den överklagade domen, och
—
förplikta Meica Ammerländische Fleischwarenfabrik Fritz Meinen GmbH & Co. KG att ersätta rättegångskostnaderna i båda instanserna eller, om överklagandet skulle lämnas utan bifall, fördela dessa kostnader.
Grunder och huvudargument
Överklagandet avser den dom som tribunalen har meddelat och genom vilken tribunalen ogiltigförklarade det beslut som harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd meddelade den 7 januari 2010 angående ett invändningsförfarande mellan Meica Ammerländische Fleischwarenfabrik Fritz Meinen GmbH & Co. KG och TofuT GmbH.
Klaganden har anfört två grunder till stöd för att den överklagade domen ska upphävas.
För det första gjorde sig tribunalen skyldig till felaktig rättstillämpning när den lade nya kriterier till grund för sin bedömning att det förelåg risk för förväxling enligt artikel 8.1 i förordning nr 207/2009. (1) Enligt den överklagade domen är det, för att det ska anses föreligga begreppsmässig likhet, tillräckligt att begreppen är underordnade samma övergripande begrepp och att de — även om de skiljer sig begreppsmässigt — inte utgör motsatser. Detta strider mot hittills gällande rättspraxis.
För det andra gjorde tribunalen fel när den konstaterade förväxlingsrisk utan att därvid beakta samtliga relevanta och gällande kriterier för bedömning av varumärkeslikheten. I det aktuella fallet finns den enda överensstämmande beståndsdelen i slutet av det omtvistade varumärket. Enligt fast rättspraxis gäller principen att konsumenten i allmänhet fäster större uppmärksamhet vid början av ett varumärke än vid slutet av det.
(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (kodifierad version) (EUT L 78, s. 1).
Full & Egal Universal Law Academy