25.2.2012
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 58/5
Talan väckt den 14 december 2011 — Europeiska kommissionen mot Republiken Italien
(Mål C-641/11)
2012/C 58/06
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: G. Rozet och L. Pignataro)
Svarande: Republiken Italien
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
—
fastställa att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 45 FEUF och artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 (1) av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen genom att bibehålla ett kriterium om företrädesrätt för sökande som under minst två år varit bosatta i provinsen Bolzano såsom föreskrivs i artikel 12 i presidentdekret 752/1976, och
—
förplikta Republiken Italien att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Genom sin talan kritiserar kommissionen ett kriterium om företrädesrätt för sökande som under minst två år varit bosatta i provinsen Bolzano (Trentino Alto Adige). Detta kriterium strider mot de skyldigheter som föreskrivs i artikel 45 FEUF och i i artikel 3.1 i förordning nr 492/2011. Kommissionen erinrar om att det följer av domstolens fasta praxis att principen om likabehandling i artikel 45 FEUF inte bara förbjuder öppen diskriminering på grund av nationalitet, utan även all dold diskriminering som, genom tillämpning av andra särskiljningskriterier, i praktiken leder till samma resultat (se särskilt domstolens dom av den 26 maj 1996 i mål C-237/94, O’Flynn; REG 1996, s. I-2617, punkt 17). Detta gäller särskilt en bestämmelse som innebär en åtskillnad beroende på bosättning.
I sitt svar på det motiverade yttrandet av den 6 augusti 2011 har de italienska myndigheterna medgett att ”bosättningskravet i artikel 12 i presidentdekret 752/1976 skulle kunna innehålla inslag av indirekt diskriminering och på så sätt strida mot artikel 45 FEUF” och har angett att ”[b]estämmelsen helt enkelt ska ändras så att problemet åtgärdas”. Kommissionen har dock hittills inte mottagit någon information om en sådan ändring och finner följaktligen att bosättningskravet enligt artikel 12 i presidentdekret 752/1976 fortfarande gäller.
(1) EUT L 141, s. 1.
Full & Egal Universal Law Academy