14.4.2014
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 112/4
Domstolens dom (första avdelningen) av den 27 februari 2014 – Stichting Woonlinie, Stichting Allee Wonen, Woningstichting Volksbelang, Stichting WoonInvest, Stichting Woonstede mot Europeiska kommissionen
(Mål C-133/12 P) (1)
((Överklagande - Statligt stöd - Stöd som beviljats allmännyttiga bostadsbolag - Beslut om förenlighet - Nationella myndigheters åtaganden för att följa unionsrätten - Artikel 263 fjärde stycket FEUF - Talan om ogiltigförklaring - Sakprövningsförutsättningar - Berättigat intresse av att få saken prövad - Talerätt - Stödmottagare som berörs personligen och direkt - Begreppet ”sluten krets”))
2014/C 112/05
Rättegångsspråk: nederländska
Parter
Klagande: Stichting Woonlinie, Stichting Allee Wonen, Woningstichting Volksbelang, Stichting WoonInvest, Stichting Woonstede (ombud: advokaterna P. Glazener och E. Henny)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: H. van Vliet, S. Noë och S. Thomas)
Saken
Överklagande av tribunalens beslut (sjunde avdelningen) av den 16 december 2010 i mål T-202/10, Stichting Woonlinie m.fl. mot kommissionen, där tribunalen avvisade en talan om delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2009) 9963 slutlig av den 15 december 2009 om stödåtgärderna E 2/2005 och N 642/2009 – Nederländerna – Befintligt stöd och särskilt projektstöd till bostadsbolag
Domslut
1)
Det beslut som Europeiska unionens tribunal meddelade den 16 december 2011 i mål T-202/10, Stichting Woonlinie m.fl. mot kommissionen, upphävs i den del tribunalen avvisade den talan om ogiltigförklaring som Stichting Woonlinie, Stichting Allee Wonen, Woningstichting Volksbelang, Stichting WoonInvest och Stichting Woonstede väckt mot kommissionens beslut K(2009) 9963 slutlig av den 15 december 2009 om statligt stöd E 2/2005 och N 642/2009 – Nederländerna – Befintligt stöd och särskilt projektstöd till bostadsbolag, såvitt avser stödordning E 2/2005.
2)
Den talan om ogiltigförklaring som avses i punkt 1 i domslutet kan tas upp till sakprövning.
3)
Målet återförvisas till Europeiska unionens tribunal för att den talan om ogiltigförklaring som avses i punkt 1 i domslutet ska prövas i sak.
4)
Beslut i fråga om rättegångskostnader anstår.
(1) EUT C 138, 12.5.2012.
Full & Egal Universal Law Academy