8.6.2013
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 164/7
Domstolens dom (femte avdelningen) av den 18 april 2013 (begäran om förhandsavgörande från Varhoven administrativen sad — Bulgarien) — Meliha Veli Mustafa mot Direktor na fond ”Garantirani vzemania na rabotnitsite i sluzhitelite” kam Natsionalnia osiguritelen institut
(Mål C-247/12) (1)
(Skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens - Direktiv 80/987/EEG - Direktiv 2002/74/EG - Direktiv 2008/94/EG - Artiklarna 2 och 3 - Skyldighet att garantera arbetstagarnas fordringar - Möjlighet att begränsa garantin till att omfatta fordringar som uppkom innan ett beslut om att inleda ett företagsrekonstruktionsförfarande registrerades i handelsregistret - Beslut om att inleda ett företagsrekonstruktionsförfarande - Verkningar - Arbetsgivarens fortsatta verksamhet)
2013/C 164/11
Rättegångsspråk: bulgariska
Hänskjutande domstol
Varhoven administrativen sad
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Meliha Veli Mustafa
Motpart: Direktor na fond ”Garantirani vzemania na rabotnitsite i sluzhitelite” kam Natsionalnia osiguritelen institut
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Varhoven administrativen sad — Tolkning av artikel 2.1 i rådets direktiv 80/987/EEG av den 20 oktober1980 om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens (EGT L 283, s. 23; svensk specialutgåva, område 5, volym 2, s. 121) i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/74/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 80/987/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens (EGT L 270, s. 10) — Skyldighet för medlemsstaterna att inte enbart garantera befintliga arbetstagares lönefordringar som uppkom vid den tidpunkt då förfarandet avseende arbetsgivarens insolvens inleds, utan också för de fordringar som uppkommer under insolvensförfarandets olika etapper.
Domslut
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG av den 22 oktober 2008 om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens ska tolkas så, att medlemsstaterna inte är skyldiga att föreskriva några garantier för arbetstagarnas fordringar under alla delar av förfarandet rörande arbetsgivarens insolvens. Direktivet utgör inte heller hinder för medlemsstaterna att föreskriva en garanti enbart för de av arbetstagarnas fordringar som uppkommit innan beslutet om att inleda företagsrekonstruktionsförfarandet registrerades i handelsregistret, trots att ett sådant beslut inte innebär något krav på att arbetsgivarens verksamhet ska upphöra.
(1) EUT C 235, 4.8.2012.
Full & Egal Universal Law Academy