30.6.2012
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 194/11
Begäran om förhandsavgörande framställd av Administrativen sad Sofia-grad (Bulgarien) den 16 april 2012 — Stoilov i Ko EOOD mot Nachalnik na Mitnitsa Stolichna
(Mål C-180/12)
2012/C 194/18
Rättegångsspråk: bulgariska
Hänskjutande domstol
Administrativen sad Sofia-grad
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Stoilov i Ko EOOD
Motpart: Nachalnik na Mitnitsa Stolichna
Tolkningsfrågor
1.
Ska varan — ihoprullade remsor av fibertyg för tillverkning av draperier — med avseende på den klassificering enligt tulltaxan i den kombinerade nomenklaturen 2009 som framgår av bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 1031/2008 av den 19 september 2008 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), klassificeras enligt varans egenskaper som ”vävnader” under KN-nummer 5407 61 30 eller enligt dess enda användningsområde — för draperier — under KN-nummer 6303 92 10, varvid följande ska beaktas:
a)
Begreppet ”konfektionerade varor” i den mening som avses i anmärkning 7 till kapitel 63 (”Andra konfektionerade textilvaror; handarbetssatser; begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump”) i avdelning XI (”Textilvaror”) i kombinerade nomenklaturen 2009, jämförd med [avdelning A] nr 2 a i nomenklaturens allmänna föreskrifter avseende begreppet ”ofullständiga eller ofärdiga varor” med beaktande av det fall som nämns i anmärkning 7 c, av den aktuella varans egenskaper och av den omständigheten att endast en slutprodukt kan tillverkas av den.
b)
Frågan huruvida begreppet ”vävnader” enligt kapitel 54, undernummer 5407 61 30 i kombinerade nomenklaturen 2009 omfattar tygremsor, som liksom slutprodukten, som är deras enda användningsområde — draperier —, också har förstärkta kanter på långsidan, och närmare bestämt med beaktande av den uttryckliga hänvisningen till denna produkt i undernummer 6303 92 10 i nomenklaturen?
2.
Finns det rimliga skäl att anta att det för anmälaren, som på grund av varuimporten är betalningsskyldig, har uppkommit en berättigad förväntning avseende tullklassificeringen av varan och att det enligt artikel 71.2 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2) och med hänsyn till principen om skydd för berättigade förväntningar, är det i tulldeklarationen angivna tulltaxenumret som ska tillämpas, om följande omständigheter förelåg när tulldeklarationen avgavs:
a)
När det gäller en tidigare avgiven tulldeklaration för likadana varor med samma tulltaxenummer tog tullmyndigheterna inga prover för analys, efter en varukontroll som antecknades i ett protokoll och som inkluderade en kontroll avseende tullklassificeringen, och slutsatsen drogs därför att varorna överensstämde med uppgifterna i tulldeklarationen.
b)
Det gjordes ingen senare kontroll efter att varorna överförts till fem andra tulldeklarationer av likadana varor med samma tulltaxenummer, som redan tidigare avgetts, både före och efter det datum som angavs i protokollet över tullkontrollen, i vilket fastställdes att tulltaxenumret var riktigt?
3.
Ska artikel 243.1 i förordning nr 2913/92 med avseende på principen om rättskraft tolkas på så sätt att talan endast kan väckas mot en rättsakt enligt artikel 232.1 a i denna förordning om denna rättsakt utfärdats på grund av för sen betalning och den samtidigt fastställer importtullbeloppet och enligt medlemsstatens nationella rätt utgör en exekutionstitel för indrivningen av tull?
4.
Ska artiklarna 41.2 a och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tolkas på så sätt att det — när en begäran om bevisupptagning genom ett oberoende sakkunnigutlåtande, som framställdes av gäldenären efter att denne underrättats enligt artikel 221.1 i förordning nr 2913/92 och som inte uttryckligen prövades av en tullmyndighet och som inte nämndes i motiveringen till senare beslut — föreligger ett åsidosättande av rätten till god förvaltning och rätten till försvar i förvaltningsförfaranden, som inte kan avhjälpas i domstolsförfarandet, eftersom den berörde under de aktuella omständigheterna endast i lägsta instans har möjlighet att styrka sina invändningar avseende tullklassificeringen av varan genom att ställa frågor till en oberoende sakkunnig?
(1) EUT L 291, s. 1.
(2) EGT L 302, s. 1.
Full & Egal Universal Law Academy