22.9.2012
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 287/19
Begäran om förhandsavgörande framställd av Arbeitsgericht Nienburg (Tyskland) den 27 juni 2012 — Heinz Kassner mot Mittelweser-Tiefbau GmbH & Co. KG
(Mål C-311/12)
2012/C 287/36
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Arbeitsgericht Nienburg
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Heinz Kassner
Svarande: Mittelweser-Tiefbau GmbH & Co. KG
Tolkningsfrågor/Giltighetsfrågor
1.
Ska artikel 31 i EU-stadgan och artikel 7.1 i direktiv 2003/88/EG (1) tolkas så, att dessa bestämmelser utgör hinder för en nationell bestämmelse enligt vilken den årliga semestern om minst fyra veckor kan förkortas enligt kollektivavtal för vissa branscher?
2.
Ska artikel 31 i EU-stadgan och artikel 7.1 i direktiv 2003/88/EG tolkas så, att dessa bestämmelser utgör hinder för en nationell bestämmelse enligt vilken det i kollektivavtal kan bestämmas att inkomstminskningar under beräkningsperioden till följd av permittering, avbrott i arbetet eller frånvaro utan egen förskyllan, påverkar beräkningen av semesterersättningen, vilket leder till att arbetstagaren inte erhåller någon ersättning under den årliga semestern om minst fyra veckor eller inte får någon semesterersättning om anställningen upphör dessförinnan?
3.
Om fråga 2 besvaras jakande: Ska artikel 31 i EU-stadgan och artikel 7.1 i direktiv 2003/88/EG tolkas så, att dessa bestämmelser utgör hinder för en nationell bestämmelse enligt vilken det i kollektivavtal kan bestämmas att inkomstminskningar under beräkningsperioden till följd av permittering, avbrott i arbetet eller frånvaro utan egen förskyllan, påverkar beräkningen av semesterersättningen, vilket leder till att arbetstagaren får lägre ersättning under den årliga semestern om minst fyra veckor, eller får lägre semesterersättning om anställningen upphör dessförinnan, än vad som vore fallet om beräkningen av semesterersättningen skulle grundas på den genomsnittslön arbetstagaren hade erhållit om denne inte hade drabbats av sådan förlust av lön under beräkningsperioden? Om denna fråga besvaras jakande: Vilken högsta procentsats, beräknad som andel av arbetstagarens genomsnittslön utan sådan löneförlust, kan tillåtas i en nationell bestämmelse enligt vilken det i kollektivavtal kan bestämmas att inkomstminskningar under beräkningsperioden till följd av permittering, avbrott i arbetet eller frånvaro utan egen förskyllan, påverkar beräkningen av semesterersättningen, vilket leder till att arbetstagaren får lägre ersättning, utan att denna bestämmelse ska anses oförenlig med unionsrätten?
4.
Ska artikel 31 i EU-stadgan och artikel 7.1 i direktiv 2003/88/EG tolkas så, att dessa bestämmelser utgör hinder för att det i nationella kollektivavtal kan bestämmas att semesterersättning inte intjänas under perioder under året då en arbetstagare inte kunnat arbeta på grund av sjukdom, varvid denne varken erhållit lön, sjuklön eller arbetsskadeersättning, om detta leder till arbetstagaren har rätt till mindre än fyra veckors semester?
5.
Ska artikel 31 i EU-stadgan och artikel 7.1 i direktiv 2003/88/EG tolkas så, att dessa bestämmelser utgör hinder för att det i nationella kollektivavtal kan bestämmas att semesterersättning — under den årliga semestern eller som ersättning för utebliven semester efter avslutad anställning — inte intjänas under år då arbetstagaren till följd av avbrott i arbetet eller frånvaro utan egen förskyllan, särskilt sjukfrånvaro, inte erhåller någon bruttolön?
6.
Ska artikel 31 i EU-stadgan och artikel 7.1 i direktiv 2003/88/EG tolkas så, att dessa bestämmelser utgör hinder för att det i nationella kollektivavtal kan bestämmas att anspråk på semester eller semesterersättning förfaller vid slutet av det kalenderår som följer på det år som rätten till semesterersättning uppstått, så att möjligheten till kumulering av rätten till årlig betald semester, för en arbetstagare som har varit arbetsoförmögen under flera på varandra följande beräkningsperioder, begränsas? Om frågan besvaras jakande: Kommer unionsrätten att tillämpas bättre och mer effektivt, som en del av nationell rätt om en sådan bestämmelse i kollektivavtal helt lämnas utan beaktande eller om bestämmelsen tolkas unionsrättskonformt, så att en längre period än ett år tillämpas som grund?
7.
Om en eller flera av frågorna 1–5 besvaras jakande: Innebär den allmänna unionsrättsliga principerna om rättssäkerhet och förbud mot retroaktiv lagstiftning att samtliga berörda ska ges möjlighet att åberopa domstolens tolkning av 31 i EU-stadgan och artikel 7.1 i direktiv 2003/88/EG, i den dom i målet om förhandsavgörande som senare kommer att meddelas i förevarande mål, vad rör denna tolknings rättsverkningar i tiden, på den grunden att medlemsstatens högsta domstolar i sin praxis förklarat att bestämmelserna i lag och kollektivavtal inte kan tolkas unionsrättskonformt? Om svaret är nekande: Är det förenligt med unionsrätten att de nationella domstolarna, med hänvisning till nationell lagstiftning, upprätthåller skyddet för arbetsgivarnas berättigade förväntningar på att medlemsstatens högsta domstolars praxis ska följas, eller gäller principen om rätt till skydd för berättigade förväntningar bara EU-domstolens praxis?
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EUT L 299, s. 9).
Full & Egal Universal Law Academy