6.10.2012
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 303/20
Överklagande ingett den 9 augusti 2012 av I Marchi Italiani Srl av den dom som tribunalen (sjätte avdelningen) meddelade den 28 juni 2012 i mål T-133/09, I Marchi Italiani och Basile mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) — Osra
(Mål C-381/12)
2012/C 303/35
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Klagande: I Marchi Italiani Srl (ombud: L. Militerni et G. Militerni, avvocati)
Övriga parter i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller), Osra SA
Klagandens yrkanden
Klagandena yrkar att domstolen ska:
—
Delvis upphäva tribunalens dom i den mån tribunalen ogillade den talan I Marchi Italiani s.r.l. väckt och förpliktade företaget att ersätta rättegångskostnaderna, med undantag för dem som avser återkallelsen av talan.
—
Delvis bifalla yrkandena i första instans och följaktligen ogiltigförklara det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 9 januari 2009, och som delgavs klaganden den 30 januari 2009, i ärende R 502/2008 mellan I Marchi Italiani s.r.l. och Orsa S.A. om fastställelse av annulleringsenhetens beslut att upphäva rättigheterna med avseende på varumärket ”B Antonio Basile 1952” och förklara detta varumärke ogiltigt, efter den ansökan som ingetts av Osra S.A.
—
förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna och andra kostnader, enligt lag.
Grunder och huvudargument
Klaganden grundar sitt överklagande på följande tre grunder:
1.
Åsidosättande av artikel 135.4 i tribunalens rättegångsregler. Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning då den slog fast att de handlingar som klaganden lagt fram inte kunde godtas och att det saknades anledning att pröva deras bevisvärde och även genom att avvisa argumenten beträffande det omstridda varumärkets renommé och beträffande principen om god tro.
2.
Åsidosättande av artikel 53.2 i förordning nr 40/94 (1) (nu artikel 54.2 i förordning nr 207/2009 (2)). Tribunalen gjorde fel då den slog fast att mindre än fem år förflutit mellan registreringen av varumärket och ansökan om ogiltighetsförklaring och att tidpunkten för registreringsansökan därför var irrelevant.
3.
Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 40/94 då tribunalen fann att det förelåg likhet mellan de aktuella varumärkena och därför felaktigt tillämpade bestämmelsen för att slå fast att det förelåg en förväxlingsrisk.
(1) Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3).
(2) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s.1)
Full & Egal Universal Law Academy