12.1.2013
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 9/26
Överklagande ingett den 27 augusti 2012 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 14 juni 2012 i mål T-396/09, Vereniging Milieudefensie, Stichting Stop Luchtverontreiniging Utrecht mot kommissionen
(Mål C-403/12 P)
2013/C 9/44
Rättegångsspråk: nederländska
Parter
Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: P. Oliver, J.-P. Keppenne, G. Valero Jordana, P. van Nuffel)
Övriga parter i målet:
Vereniging Milieudefensie,
Stichting Stop Luchtverontreiniging Utrecht, Konungariket Nederländerna,
Europaparlamentet,
Europeiska unionens råd
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
—
upphäva tribunalens (sjunde avdelningen) dom av den 14 juni 2012 i mål T-396/09,
—
pröva målet i sak och ogilla talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2006) 6121, och
—
förplikta sökandena i mål T-396/09 att ersätta kommissionens rättegångskostnader i det målet och i det nu aktuella målet.
Grunder och huvudargument
Överklagandet handlar i huvudsak om frågan huruvida tribunalen, närmare bestämt mot bakgrund av den dom som domstolen meddelade den 8 mars 2011 i mål C-240/09, hade rätt att pröva giltigheten av artikel 10.1 jämförd med artikel 2.1 g i förordning nr 1367/2006 (1) på grundval av artikel 9.3 i Århuskonventionen (2).
Kommissionen åberopar två grunder.
Genom den första grunden gör kommissionen gällande att tribunalen, även om den på ett korrekt sätt har citerat de strikta villkor som enligt domstolens praxis gäller för att enskilda ska kunna åberopa bestämmelser i internationella konventioner för få till stånd en prövning av giltigheten av unionens rättsakter (framför allt att en prövning mot bakgrund av ett internationellt avtal bara är möjlig om avtalets beskaffenhet och systematik inte utgör hinder mot detta och dess bestämmelser till sitt innehåll framstår som ovillkorliga och tillräckligt precisa), har gjort en felaktig bedömning genom att slå fast att det undantag från dessa villkor vilket följer av den så kallade Fediol- och Nakajima-praxisen (domstolens dom av den 22 juni 1989 i mål 70/87 och av den 7 maj 1991 i mål C-69/89) också är tillämpligt på artikel 9.3 i Århuskonventionen.
Domstolen har redan, i domen i mål C-240/09, slagit fast att artikel 9.3 i Århuskonventionen saknar direkt effekt. Vidare ska Fediol- och Nakajima-praxisen, eftersom den utgör ett undantag, tolkas strikt. Den har hittills endast tillämpats inom det handelspolitiska området och kan endast komma att tillämpas inom andra områden om det är tydligt att villkoren för detta är uppfyllda, vilket här inte är fallet. Artikel 10.1 i förordning nr 1367/2006 innehåller ju ingen hänvisning till regler i Århuskonventionen, och denna bestämmelse kan inte heller sägas genomföra någon särskild skyldighet enligt konventionen, i den mening som avses i Nakajima-domen. Slutligen är artikel 9.3 i Århuskonventionen inte tillräckligt klar och precis för att det undantag som framgår av Nakajima-domen ska kunna tillämpas.
Som andra grund anför kommissionen alternativt att tribunalen har gjort en felaktig tolkning av artikel 9.3 i Århuskonventionen. Tribunalen har nämligen funnit att artikel 10.1 i förordning nr 1367/2006 strider mot denna bestämmelse endast därför att det omprövningsförfarande som föreskrivs i artikel 10 är begränsat till handlingar med individuell räckvidd, när den i stället i det aktuella fallet borde ha undersökt om artikel 9.3 i Århuskonventionen inte är tillräckligt genomförd med hänsyn till alla de rättsliga förfaranden som enskilda har tillgång till på nationell nivå och på unionsnivå.
(1) Europaparlamentets och rådets förordning av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (EUT L 264, s. 13).
(2) Århuskonventionen av den 25 juni 1998 om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, godkänd genom rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 (EUT L 124, s. 1).
Full & Egal Universal Law Academy