2.3.2013
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 63/11
Överklagande ingett den 13 december 2012 av Republiken Italien av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 27 september 2012 i mål T-257/10, Italien mot kommissionen
(Mål C-587/12 P)
2013/C 63/18
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Klagande: Republiken Italien (ombud: G. Palmieri och P. Gentili, avvocati dello Stato)
Övrig part i målet: Europeiska kommission
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
—
upphäva den dom tribunalen meddelade den 27 september 2012, delgiven den 3 oktober 2012, i mål T-257/10, Republiken Italien mot kommissionen, angående en talan om ogiltigförklaring med tillämpning av artikel 264 FEUF av kommissionens beslut K(2010) 1711 slutlig av den 24 mars 2010, beträffande statligt stöd nr C 4/2003 (ex NN 102/2002) delgivet genom skrivelse av den 25 mars 2010 med nr SG Greffe (2010) D/4224, och följaktligen ogiltigförklara även nämnda beslut
—
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sitt överklagande åberopar Republiken Italien fyra grunder.
För det första bestrider Republiken Italien att artikel 108.2 och 108.3 FEUF samt artiklarna 4, 6, 7, 10, 13 och 20 i förordning (EG) nr 659/1999 (1) ska ha åsidosatts. Tribunalen gjorde fel då den godtog att kommissionen, i detta mål, kunde anta ett nytt beslut utan att inleda ett nytt kontradiktoriskt granskningsförfarande med Republiken Italien och övriga berörda parter.
För det andra åberopas åsidosättande av artikel 296 andra stycket FEUF och av principen om rättskraft. Tribunalen borde ha ogiltigförklarat kommissionens nya beslut i den del det återger samma felaktiga analys som utgjorde grund för det första beslutet.
Klaganden åberopar för det tredje åsidosättande av artikel 107.1 FEUF och artiklarna 1.1 d och 1.2 i förordning (EG) nr 1998/2006. (2) Tribunalen begick ett fel då den fann att de omtvistade åtgärderna inte ingår bland de åtgärder som enligt nämnda förordning inte utgör statligt stöd.
Den överklagade domen strider för det fjärde mot artikel 14 i förordning (EG) nr 659/99 och mot proportionalitetsprincipen, då tribunalen har underlåtit att påpeka att kommissionens beslut förordnar om återkrav av en förmån som företaget i realiteten aldrig dragit nytta av.
(1) Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, s. 1)
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse (EUT L 379, s. 5)
Full & Egal Universal Law Academy