EUR-Lex -  62012TN0264 - SV

4.8.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 235/14

Talan väckt den 7 juni 2012 — UTi Worldwide m.fl. mot kommissionen

(Mål T-264/12)

2012/C 235/35

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: UTi Worldwide, Inc. (Tortola, Brittiska Jungfruöarna), UTi Nederland BV (Schiphol, Nederländerna) och UTI Worldwide (UK) Ltd (Reading, Förenade kungariket) (ombud: advokaten P. Kirch)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara artikel 1 och 2 i kommissionens beslut C(2012) 1959 slutligt av den 28 mars 2012 i ärende COMP/39462 — ”Spedition” — såvitt det berör sökandena,

—

i andra hand, ogiltigförklara artikel 2 i beslutet av den 28 mars 2012, såvitt det berör sökandena, och i enlighet därmed ogiltigförklara eller sätta ned böterna,

—

säkerställa att domstolens bedömning och avgörande avseende UTi Nederland och Uti UK helt och hållet tillämpas på Uti Worldwide Inc., i egenskap av moderbolag som inte var inblandat i det som ledde till beslutet men som enligt beslutet är ansvarigt för sina dotterbolag, och

—

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena två grunder, vilka båda består av tre delgrunder.

1.

Första grunden: Till stöd för det första yrkandet görs gällande att sökandena inte överträdde artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet.

—

Kommissionen gjorde ett uppenbart fel när den inkluderade sökandena i den påstådda kartellen avseende Automated Manifest System (”AMS”) och när den inte korrekt bedömde sakomständigheterna och inte gjorde en fullständig och korrekt bedömning av de bevis som den själv inhämtat, eftersom

—

kommissionen felaktigt bedömde de bevis som den själv inhämtat,

—

beslutet felaktigt återger omfattningen av den diskussion som hölls inom ramen för organisationen Freight Forward International (”FFI”),

—

FFI-medlemmarna inte kom överens om priser eller prisspann,

—

sökandena och andra speditörer tillämpade AMS-avgifter selektivt för att vinna konkurrensfördelar,

—

kommissionen underlät att beakta tydliga bevis för att sökandenas medlemskap i FFI inte visade att de var inblandade i kartellen avseende AMS-avgifter, och

—

kommissionen underlät att beakta tydliga bevis för att sökandena självständigt fastställde sina AMS-avgifter utifrån fraktflygbolags AMS-avgifter och andra marknadsprissättningsfaktorer.

—

Kommissionen lyckades inte visa att sökandena deltog i en samverkan för att snedvrida konkurrensen i den mening som avses i artikel 101.1 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet, eftersom

—

sökandenas deltagande vid sex FFI-möten och telefonkonferenser inte innebär att det föreligger en överträdelse enligt artikel 101 FEUF, och

—

beslutet inte innehåller någon bevisning för att sökandena deltog i några bilaterala eller multilaterala diskussioner utanför FFI avseende AMS-avgiften.

—

AMS-avgiften hade inte någon ”märkbar påverkan” på konkurrensen, eftersom

—

AMS-avgiften var en mycket liten del av det totala speditionspriset, och

—

AMS-avgiften oundvikligen grundade sig på fraktflygbolagens beslut att införa en avgift och således inte hade någon märkbar påverkan på marknaden.

2.

Andra grunden: Till stöd för det andra yrkandet görs gällande att kommissionens beslut om böter åsidosätter artikel 23.3 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 (1), kommissionens egna riktlinjer för böter (2), och proportionalitetsprincipen samt innehåller räknefel.

—

Kommissionen har felaktigt tillämpat begreppet ”allvar” i artikel 23.3 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 och artikel 19 och 20 i riktlinjerna för böter, eftersom

—

det inte förelåg någon faktiskt inblandning från sökandenas sida i den påstådda överträdelsen,

—

den påstådda överträdelsen i praktiken inte genomfördes, och

—

sökandenas handlingar inte var individualiserade i förhållande till samtliga berörda företags beteende i dess helhet.

—

Kommissionen åsidosatte proportionalitetsprincipen, eftersom

—

tillämpningen av procentsatsen 16 är oproportionerlig med hänsyn till rättsregler och omständigheter i det enskilda fallet,

—

uträkningarna, som grundade sig på hela marknaden för speditionstjänster, är oproportionerliga,

—

tillämpningen av koefficienten avseende varaktighet är oproportionerlig, och

—

inkluderandet av ett tilläggsbelopp i grundbeloppet är oproportionerligt.

—

De böter kommissionen ålagt Uti Worldwide Inc. individuellt, i egenskap av moderbolag, har uppräknats artificiellt och felaktigt genom kommissionens matematiska formel.

(1)  Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 2003, s. 1)

(2)  Riktlinjer för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 23.2 a i förordning nr 1/2003 (EUT C 210, 2006, s. 2)

Full & Egal Universal Law Academy