25.8.2014
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 282/12
Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 19 juni 2014 (begäran om förhandsavgörande från Bundespatentgericht – Tyskland) – Oberbank AG C-217/13), Banco Santander SA (C-218/13), Santander Consumer Bank AG (C-218/13) mot Deutscher Sparkassen- und Giroverband eV
(Förenade målen C-217/13 och 218/13) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Varumärken - Direktiv 2008/95/EG - Artikel 3.1 och 3.3 - Konturlöst färgmärke utfört i färgen rött, vilket registrerats för banktjänster - Ansökan om ogiltighetsförklaring - Särskiljningsförmåga som förvärvats till följd av användning - Bevis - Marknadsundersökning - Tidpunkt då särskiljningsförmågan ska ha förvärvats till följd av användning - Bevisbörda))
2014/C 282/17
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bundespatentgericht
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Oberbank AG C-217/13) Banco Santander SA (C-218/13), Santander Consumer Bank AG (C-218/13)
Motpart: Deutscher Sparkassen- und Giroverband eV
Domslut
1)
Artikel 3.1 och 3.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar ska tolkas så, att den utgör hinder för en tolkning av nationell rätt enligt vilken det, i förfaranden där fråga uppkommer huruvida ett konturlöst färgmärke har förvärvat särskiljningsförmåga till följd av användning, alltid krävs att märket enligt en marknadsundersökning har en inarbetningsgrad på minst 70 procent.
2)
När en medlemsstat inte har utnyttjat möjligheten enligt artikel 3.3 andra meningen i direktiv 2008/95, ska artikel 3.3 första meningen i detta direktiv tolkas på så sätt att det vid bedömningen, i ett ogiltighetsförfarande gällande ett varumärke som saknar ursprunglig särskiljningsförmåga, av huruvida detta varumärke har förvärvat särskiljningsförmåga till följd av användning ska prövas huruvida en sådan särskiljningsförmåga har förvärvats före tidpunkten för ansökan om registrering av detta varumärke. Det saknar i detta hänseende betydelse att innehavaren av det omtvistade varumärket gör gällande att märket, under alla omständigheter, har förvärvat särskiljningsförmåga till följd av användning efter tidpunkten för registreringsansökan, men före tidpunkten för registreringen av det.
3)
När en medlemsstat inte har utnyttjat möjligheten enligt artikel 3.3 andra meningen i direktiv 2008/95, ska artikel 3.3 första meningen i direktiv 2008/95 tolkas på så sätt att den inte utgör hinder för att det omtvistade varumärket i ett ogiltighetsförfarande förklaras ogiltigt när detta varumärke saknar ursprunglig särskiljningsförmåga och varumärkesinnehavaren inte har förmått styrka att varumärket hade förvärvat särskiljningsförmåga till följd av användning före tidpunkten för registreringsansökan.
(1) EUT C 189, 29.6.2013.
Full & Egal Universal Law Academy