23.2.2015
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 65/9
Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 18 december 2014 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal d'instance d'Orléans – Frankrike) – CA Consumer Finance mot Ingrid Bakkaus, Charline Bonato, född Savary, och Florian Bonato
(Mål C-449/13) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Konsumentskydd - Konsumentkrediter - Direktiv 2008/48/EG - Skyldighet att lämna förhandsinformation - Skyldighet att kontrollera låntagarens kreditvärdighet - Bevisbörda - Bevismedel))
(2015/C 065/13)
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Tribunal d'instance d'Orléans
Parter i målet vid den nationella domstolen
Kärande: CA Consumer Finance
Svarande: Ingrid Bakkaus, Charline Bonato, född Savary, och Florian Bonato
Domslut
1)
Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG ska tolkas så,
—
att de utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken bevisbördan för att de skyldigheter som föreskrivs i artiklarna 5 och 8 i direktivet inte har uppfyllts åvilar konsumenten, och
—
att de utgör hinder för att en nationell domstol, på grund av en standardklausul, är tvungen att slå fast att konsumenten har bekräftat att kreditgivaren korrekt och fullständigt har uppfyllt de skyldigheter som åligger denne före avtalets ingående, vilket medför en omvänd bevisbörda vad gäller uppfyllandet av nämnda skyldigheter, som skulle kunna göra de rättigheter som följer av direktiv 2008/48 verkningslösa.
2)
Artikel 8.1 i direktiv 2008/48 ska tolkas på så sätt att den inte utgör hinder för att en konsuments kreditvärdighet bedöms endast utifrån de uppgifter som konsumenten själv har lämnat, förutsatt att de är tillräckliga och att rena påståenden från konsumenten åtföljs av bestyrkande handlingar, och på så sätt att den inte kräver att kreditgivaren systematiskt kontrollerar de uppgifter som konsumenten har lämnat.
3)
Artikel 5.6 i direktiv 2008/48 ska tolkas på så sätt att även om den inte utgör hinder för att kreditgivaren ger konsumenten de behövliga förklaringarna innan konsumentens ekonomiska situation och behov har bedömts, kan det visa sig att bedömningen av konsumentens kreditvärdighet gör det nödvändigt att ändra de förklaringar som har getts. De behövliga förklaringarna ska ges konsumenten i rätt tid, före undertecknandet av kreditavtalet, men det krävs inte att de tas in i en särskild handling.
(1) EUT C 313, 26.10.2013.
Full & Egal Universal Law Academy