18.1.2016
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 16/3
Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 12 november 2015 (begäran om förhandsavgörande från Cour d'appel de Bruxelles – Belgien) – Hewlett-Packard Belgium SPRL mot Reprobel SCRL
(Mål C-572/13) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Tillnärmning av lagstiftning - Immaterialrätt - Upphovsrätt och närstående rättigheter - Direktiv 2001/29/EG - Ensamrätt till mångfaldigande - Undantag och inskränkningar - Artikel 5.2 a och b - Undantag för reprografi - Undantag för privatkopiering - Krav på konsekvent tillämpning av undantag - Begreppet rimlig kompensation - Uppbörd av en ersättning rörande flerfunktionsskrivare avsedd som rimlig kompensation - Proportionell ersättning - Schablonersättning - Kumulering av schablonersättning och proportionell ersättning - Beräkningsmetod - Mottagare av rimlig kompensation - Upphovsmän och förläggare - Fördelning))
(2016/C 016/03)
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Cour d'appel de Bruxelles
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Hewlett-Packard Belgium SPRL
Motpart: Reprobel SCRL
Ytterligare deltagare i rättegången: Epson Europe BV
Domslut
1)
Artikel 5.2 a och b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället ska tolkas så, att det beträffande begreppet rimlig kompensation däri ska göras en åtskillnad beroende på om det är vilken användare som helst som utför mångfaldigandet på papper eller varje annat liknande medium med någon form av fotografisk teknik eller genom någon annan process med liknande resultat, eller om sådant mångfaldigande utförs av en fysisk person för privat bruk och varken direkt eller indirekt i kommersiellt syfte.
2)
Artikel 5.2 a och b i direktiv 2001/29 utgör hinder för en nationell lagstiftning, som den i fråga i det nationella målet, som ger medlemsstaten rätt att tilldela förläggare av verk som skapats av upphovsmännen en del av den rimliga kompensation som tillkommer rättsinnehavare, utan att förläggarna har någon skyldighet att, ens indirekt, låta den del av kompensationen som upphovsmännen har gått miste om komma dem till godo.
3)
Artikel 5.2 a och b i direktiv 2001/29 utgör i princip hinder för en nationell lagstiftning, såsom den i fråga i det nationella målet, som inför ett icke-differentierat system för uppbörd av rimlig kompensation som även omfattar kopiering av notblad, och nämnda bestämmelser utgör hinder för en sådan lagstiftning, som inför ett icke-differentierat system för uppbörd av rimlig kompensation som även omfattar intrångsgörande mångfaldigande från olagliga källor.
4)
Artikel 5.2 a och b i direktiv 2001/29 utgör hinder för nationell lagstiftning, såsom den i fråga i det nationella målet, som för finaniseringen av den rimliga kompensationen till rättsinnehavarna kombinerar två sorters ersättning, nämligen dels en schablonersättning som ska betalas före mångfaldigandet av tillverkare, importörer och gemenskapsinterna förvärvare av apparater som möjliggör mångfaldigande av skyddade verk vid utsläppande på den nationella marknaden av dessa apparater, dels en proportionell ersättning, som betalas efter mångfaldigandet och som enbart fastställs genom ett enhetligt pris som ska multipliceras med det antal exemplar som framställts och som ska betalas av de fysiska eller juridiska personer som framställer dessa exemplar. Detta gäller i den mån som
—
den schablonersättning som betalas på förhand beräknas enbart utifrån den hastighet med vilken apparaten kan utföra mångfaldigandet,
—
den proportionella ersättning som tas ut i efterhand varierar beroende på om den ersättningsskyldige har samarbetat vid uppbörden av denna ersättning, och
—
det kombinerade ersättningssystemet inte är försett med mekanismer, bland annat för återbetalning, som medger en kompletterande tillämpning av kriterierna om verklig skada och om schablonmässigt bestämd skada för olika kategorier av användare.
(1) EUT C 24, 25.1.2014.
Full & Egal Universal Law Academy