24.8.2013
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 245/4
Överklagande ingett den 17 juni 2013 av Peek & Cloppenburg KG av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 18 april 2013 i mål T-506/11, Peek & Cloppenburg KG mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
(Mål C-325/13 P)
2013/C 245/07
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Klagande: Peek & Cloppenburg KG (Düsseldorf, Tyskland) (ombud: P. Lange, Rechtsanwalt)
Övrig part i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller), Peek & Cloppenburg KG (Hamburg, Tyskland)
Klagandens yrkanden
Klaganden) yrkar att domstolen ska
—
upphäva den dom som Europeiska unionens tribunal meddelade den 18 april 2013 i mål T-506/11,
—
ogiltigförklara det beslut som harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd meddelade den 28 februari 2011 i ärende R 53/2005-1,
—
förplikta harmoniseringsbyrån och Peek & Cloppenburg KG (Hamburg) att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Klaganden gör gällande att artikel 8.4 i förordning nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken (1) har åsidosatts genom att uttrycket ”rätt att förbjuda användning av ett yngre varumärke” tolkats felaktigt.
Rätten gjorde nämligen en felaktig bedömning när den utgick från att bestämmelsen endast innebär att den rätt som gjorts gällande avser tecken som används i mer än bara lokal omfattning. Det omstridda uttrycket ska i stället tolkas på så sätt att den utgör en ytterligare begränsning av vilka kännetecken som används i mer än bara lokal omfattning och som kan utgöra grund för invändning. Enligt detta synsätt ger kännetecknet innehavaren rätt att förbjuda användning av ett yngre varumärke i hela den medlemsstat där vederbörande har sitt ursprung.
För detta synsätt talar syftet med förfarandet för invändning mot en ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke, artiklarna 110 och 111 i förordning nr 207/2009 och begreppet identiskt kännetecken i artikel 8.4 i förordning nr 207/2009 och artikel 4.4 b i direktiv 2008/95/EG (2).
Den tyska lagstiftaren gjorde en riktig tolkning av artikel 4.4 b i direktiv 2008/95/EG när direktivet införlivades med den tyska rättsordningen, nämligen på så sätt att kännetecknet ger innehavaren rätt att förbjuda användning av ett yngre varumärke i hela Förbundsrepubliken Tyskland. Tolkningen av uttrycket ”rätt att förbjuda användning av ett yngre varumärke” är avgörande för utgången i målet.
Alternativt gör klaganden gällande att artikel 8.4 i förordning nr 207/2009 har åsidosatts, genom att rätten tolkat uttrycket ”i mer än bara lokal omfattning” felaktigt. Den grund som klaganden anför är syftet med förfarandet för invändning, syftet med begränsningen av vilka nationella kännetecken som används i mer än bara lokal omfattning och som kan utgöra grund för invändning, sambandet med artiklarna 110 och 111 i förordning nr 207/2009 samt artikel 4.4 b i direktiv 2008/95/EG.
(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1).
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EUT L 299, s. 25).
Full & Egal Universal Law Academy