23.11.2013
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 344/42
Överklagande ingett den 12 augusti 2013 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 30 maj 2013 i mål T-454/10, Associazione Nazionale degli Industriali delle Conserve Alimentari Vegetali (Anicav), Agrupación Española de Fabricantes de Conservas Vegetales (Agrucon) mot Europeiska kommissionen
(Mål C-457/13 P)
2013/C 344/73
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Marcoulli och K. Shelby)
Övriga parter i målet: Associazione Nazionale degli Industriali delle Conserve Alimentari Vegetali (Anicav), Agrupación Española de Fabricantes de Conservas Vegetales (Agrucon), Associazione Italiana Industrie Prodotti Alimentari (AIIPA), Confederazione Cooperative Italiane
Klagandenas yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
—
upphäva den överklagade domen i sin helhet,
—
slutligt avgöra målen T-454/10 och T-482/11och slå fast att talan inte kan tas upp till sakprövning eller ogilla talan,
—
förplikta sökandena i första instans att ersätta rättegångskostnaderna i första instans och i målet om överklagande.
För det fall domstolen inte skulle upphäva tribunalens dom, yrkar klaganden att domstolen ska
—
slå fast att verkningarna av artikel 52.2a andra stycket i förordning nr 1580/2007 (1) och artikel 50.3 i genomförandeförordning nr 543/2011 (2) liksom av artikel 60.7 i den sistnämnda förordningen ska bestå, vad avser de betalningar till producentorganisationer som gjorts enligt dessa bestämmelser till och med den 15 oktober det år domstolen meddelar dom eller ett senare datum som domstolen finner lämpligt när det gäller betalningar som rör verksamhetsprogram som godkänts före den 30 maj 2013.
Grunder och huvudargument
Kommissionen yrkar att domstolen ska upphäva den överklagade domen och slå fast att talan i målen T-454/10 och T-482/11 inte kan tas upp till sakprövning eller ogilla talan i dessa mål, samt förplikta sökandena i första instans att ersätta rättegångskostnaderna i första instans samt i målet om överklagande.
Överklagandet rör sökandenas talan om ogiltigförklaring av (i) artikel 52.2a i och bilaga VIII till kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 och (ii) artiklarna 50.3 och 60.7 i kommissionens förordning nr 543/11.
Sökandena i första instans var frukt och grönsaksproducenter som gjorde gällande att nämnda bestämmelser indirekt medgav unionsfinansiering av viss bearbetningsverksamhet som utfördes av producentorganisationer.
Tribunalen fann att talan kunde tas upp till sakprövning. Tribunalen fann att beviljande av stöd till producentorganisationer vars produkter antingen bearbetades av organisationen själv eller av en tredje part för dess räkning innebar att stöd gavs till bearbetningsverksamhet som inte omfattades av tillämpningsområdet för enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden (3). Tribunalen fann vidare att kommissionen inte hade rätt att ge stöd som innebar en diskriminering till nackdel för de producenter som inte tillhör en producentorganisation och till fördel för producentorganisationer i den utstäckning dessa bedriver bearbetningsverksamhet.
Kommissionen gör gällande att tribunalen härvid gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning i tre avseenden.
För det första gör kommissionen gällande att tribunalen felaktigt slog fast att talan kunde tas upp till sakprövning. Kommissionen anser att de aktuella bestämmelserna var allmänt hållna och krävde införlivandebestämmelser i medlemsstaterna för att vara rättsligt bindande. Tribunalen gjorde vidare fel när den fann att sökandena var direkt berörda av bestämmelserna. Tribunalen fann, för att komma till denna slutsats, att sökandena befann sig i samma ställning som konkurrenterna till mottagare av statligt stöd. Detta var enligt kommissionen en oriktig slutsats.
Kommissionen gör i sak gällande att tribunalen gjorde en felaktig tolkning av enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden och särskilt att den inte i tillräcklig utsträckning beaktade det utrymme för skönsmässig bedömning som rådet gett kommissionen för att anta genomförandebestämmelser till enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden.
Kommissionen hävdar slutligen att tribunalen gjorde en felaktig tolkning av icke-diskrimineringsprincipen när den fann att den var tillämplig på stöd enligt enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden.
För det fall domstolen skulle ogilla överklagandet yrkar kommissionen att domstolen med stöd av artikel 264 FEUF ska slå fast att domen endast ska ha verkan från den 15 oktober det år då dom meddelas. Kommissionens yrkande i detta avseende syftar till att säkerställa att samtliga producentorganisationer ska påverkas lika och att domen inte ska medföra otillbörliga negativa effekter för sådana organisationer.
(1) Kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (EUT L 350, s. 1)
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (EUT L 157, s. 1)
(3) Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (EUT L 299, s. 1)
Full & Egal Universal Law Academy