8.2.2014
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 39/9
Överklagande ingett den 2 december 2013 av Iliad SA, Free infrastructure, Free SAS av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 16 september 2013 i mål T-325/10, Iliad m.fl. mot kommissionen
(Mål C-624/13 P)
2014/C 39/16
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Iliad, Free infrastructure, Free SAS (ombud: T. Cabot, avocat)
Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen, Republiken Frankrike, Republiken Polen, Departementet Hauts-de-Seine
Klagandenas yrkanden
Klagandena yrkar att domstolen ska
—
upphäva den dom som tribunalen meddelade den 16 september 2013 i mål T-325/10, Iliad, Free infrastructure och Free mot Europeiska kommissionen, i sin helhet,
—
bifalla de yrkanden som företagen Iliad, Free infrastructure och Free framställde i första instans, genom att ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut K(2009) 7426 slutligt av den 30 september 2009 om kompensationen för kostnader för att upprätta och driva ett höghastighetsnätverk för elektronisk kommunikation i departementet Hauts-de-Seine (Statligt stöd nr 331/2008 — Frankrike) till en delegation för allmännyttiga tjänster (DSP), om domstolen finner att målet är färdigt för avgörande,
—
återförvisa målet till tribunalen om domstolen finner att målet inte är färdigt för avgörande,
—
förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna för det fall att domstolen meddelar dom i målet, och
—
förordna att frågan om rättegångskostnader ska anstå om domstolen återförvisar målet till tribunalen.
Grunder och huvudargument
Klagandena har åberopat följande sex grunder till stöd för sitt överklagande.
För det första, klagandena anser att tribunalen har åsidosatt sin motiveringsskyldighet, eftersom den inte bemött den del av den grund som avser kommissionens åsidosättande av sin skyldighet att inleda ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 108.2 FEUF, avseende indiciet om de franska myndigheternas åtaganden, vilket visar på den allvarliga svårighet som kommissionen haft och på grundval av vilken kommissionen var skyldig att inleda ett sådant formellt granskningsförfarande.
För det andra, gör klagandena gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den beräknade varaktigheten av den preliminära granskningen som genomfördes av kommissionen. Klagandena anser att Frankrikes anmälan inte kunde anses vara fullständig inom den föreskrivna tidsfristen och ska därför inte tas i beaktande. Klagandena anser vidare att tribunalen gjorde sig skyldig felaktig rättstillämpning genom att kvalificera en begäran från kommissionen till de franska myndigheterna om att inkomma med ”eventuella” synpunkter, som en begäran om ytterligare upplysningar enligt förordning (EG) nr 659/1999 (1).
För det tredje, klagandena åberopar en grund som rör grunderna för rättsverkningen avseende tribunalens felaktiga rättstillämpning, eftersom den inte ex officio borde ha prövat att kommissionen inte kunde förklara det omtvistade stödet förenligt med fördraget, eftersom anmälan av stödet borde anses vara återkallad, enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 659/1999. Den omtvistade anmälan borde ha återkallats enligt artikel 5.3 i förordningen, eftersom de franska myndigheterna nämligen inte hade inkommit med svar inom tidsfristen för begäran om ytterligare upplysningar. Kommissionen borde följaktligen ha varit obehörig att uttala sig om den anmälda åtgärden, vilket tribunalen borde ha prövat ex officio i det angripna beslutet.
För det fjärde, tribunalen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning vid bedömningen av marknadsmisslyckandet. Den felaktiga rättstillämpningen beror på att tribunalen borde ha tillämpat universalitetstestet i stället för marknadsmisslyckandetestet — som är hämtat ur den rättspraxis som formulerats i målet Olsen- — vilket består i att pröva om konkurrenterna utövade liknande tjänster och inte samhällsomfattande tjänster.
För det femte, tribunalen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning vad gäller tillämpningen i tiden av unionsrättsliga bestämmelser, vid bedömningen av marknadsmisslyckandet. Den felaktiga rättstillämpningen följer dels av att granskningen av marknadsmisslyckandet är begränsat till uppgifter för åren 2004 och 2005, och dels av avsaknaden av en analys av marknadens kommande utveckling för att kontrollera att marknadsmisslyckandet för en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse är fastställt för hela tillämpningsperioden.
Klagandena hävdar slutligen att tribunalen gett flera motstridiga skäl.
(1) Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L, s. 1).
Full & Egal Universal Law Academy