22.2.2014
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 52/31
Talan väckt den 19 december 2013 — Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd
(Mål C-679/13)
2014/C 52/56
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Europaparlamentet (ombud: F. Drexler, A. Caiola och M. Pencheva)
Svarande: Europeiska unionens råd
Conclusions
—
ogiltigförklara rådets genomförandebeslut 2013/496/EU av den 7 oktober 2013 om att underställa 5-(2-aminopropyl)indol kontrollåtgärder (1),
—
vidmakthålla verkningarna av rådets genomförandebeslut 2013/496/EU, till dess det ersatts av en ny rättsakt som antagits i vederbörlig ordning;
—
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Parlamentet påminner inledningsvis om att ingressen i det angripna beslutet hänvisar till följande rättsliga grunder: artikel 8.3 i rådets beslut 2005/387/RIF av den 10 maj 2005 om informationsutbyte, riskbedömning och kontroll avseende nya psykoaktiva ämnen (2) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet sluter sig därav till att rådet underförstått syftar på artikel 34.2 c i det tidigare fördraget om Europeiska unionen.
Parlamentet anför två grunder till stöd för sin talan.
För det första hävdar parlamentet att rådet har grundat sitt beslut på en rättslig grund (artikel 34.2 c) EU, vilken är upphävd sedan Lissabonfördragets ikraftträdande. Därigenom har det angripna beslutet inte någon annan grund än beslut 2005/387/RIF. Det beslutet utgör en sekundärrättslig grund och är därför inte tillåten.
För det andra, och med hänsyn till det anförda, anser parlamentet att beslutsförfarandet innebär ett åsidosättande av väsentliga formföreskrifter. Om artikel 34.2 c EU hade varit tillämplig skulle det ha krävts att parlamentet hördes innan antagandet av det angripna beslutet i enlighet med artikel 39.1 EU. Parlamentet hävdar att så inte har skett. Om man anser att det är bestämmelserna i Lissabonfördraget som är tillämpliga, hävdar parlamentet att det under alla omständigheter borde ha varit delaktigt i förfarandet. Parlamentet menar nämligen att om det faktum att 5(2-aminopropyl)indol blev underställt kontrollåtgärder utgjorde den väsentliga delen i beslut 2005/387/RIF, skulle det lagstiftningsförfarande som beskrivs i artikel 83.1 FEUF följas, det vill säga det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Om beslut 2013/496/EU däremot betraktas som ett enhetligt villkor för genomförande av beslutet 2005/387/RIF eller som en åtgärd vilken kompletterar eller ändrar en icke-väsentlig del i nämnda beslut, ska förfarandet i artiklarna 290 FEUF och 291 FEUF om antagande av genomförandeakter och delegerade akter följas. Parlamentet har i vart fall inte varit delaktigt i antagandet av det angripna beslutet och därför har en väsentlig formföreskrift åsidosatts.
För det fall domstolen beslutar om ogiltigförklaring av det angripna beslutet anser parlamentet slutligen att det är lämpligt att, i enlighet med artikel 264, andra stycket, FEUF, vidmakthålla verkningarna av beslutet fram till dess det ersätts av en ny rättsakt som antagits i vederbörlig ordning.
(1) EUT L 272, s. 44.
(2) EUT L 127, s. 32.
Full & Egal Universal Law Academy