7.12.2015
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 406/4
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 15 oktober 2015 – Europeiska kommissionen mot Förbundsrepubliken Tyskland
(Mål C-137/14) (1)
((Fördragsbrott - Direktiv 2011/92/EU - Miljökonsekvensbedömning av vissa offentliga och privata projekt - Artikel 11 - Direktiv 2010/75/EU - Industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) - Artikel 25 - Tillgång till rättslig prövning - Nationella förfaranderegler som är oförenliga med unionsrätten))
(2015/C 406/03)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Hermes och G. Wilms)
Svarande: Förbundsrepubliken Tyskland (ombud: T. Henze och J. Möller)
Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Republiken Österrike (ombud: C. Pesendorfer)
Domslut
1)
Förbundsrepubliken Tyskland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 11 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt och enligt artikel 25 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) genom att
—
med tillämpning av 46 § förvaltningslagen (Verwaltungsverfahrensgesetz) föreskriva att ett beslut kan upphävas på grund av förfarandefel endast i de fall där det helt saknas en miljökonsekvensbedömning eller där det saknas en förhandsprövning av inverkan på miljön och i de fall där klaganden visar att det finns ett orsakssamband mellan förfarandefelet och beslutets utgång,
—
i enlighet med 2 § punkt 3 lagen om rättsmedel på miljöområdet enligt direktiv 2003/35/EG (Umwelt-Rechtsbehelfsgesetz) av den 7 december 2006, i dess lydelse enligt lagen av den 21 januari 2013, och 73 § punkt 4 förvaltningslagen (Verwaltungsverfahrensgesetz) begränsa talerätten och domstolsprövningen till att endast avse invändningar som redan har framställts inom den föreskrivna fristen i det administrativa förfarande i vilket beslutet har fattats,
—
i enlighet med 2 § punkt 1 lagen om rättsmedel på miljöområdet enligt direktiv 2003/35/EG (Umwelt-Rechtsbehelfsgesetz) av den 7 december 2006, i dess lydelse enligt lagen av den 21 januari 2013, jämförd med 5 § punkt 1 i samma lag, i förfaranden som inletts efter den 25 juni 2005 och avslutats före den 12 maj 2011, begränsa miljöskyddsorganisationers talerätt till fall där bestämmelser som ger enskilda rättigheter har åsidosatts, och
—
i enlighet med 2 § punkt 1 lagen om rättsmedel på miljöområdet enligt direktiv 2003/35/EG (Umwelt-Rechtsbehelfsgesetz) av den 7 december 2006, i dess lydelse enligt lagen av den 21 januari 2013, jämförd med 5 § punkt 1 i samma lag, i förfaranden som inletts efter den 25 juni 2005 och avslutats före den 12 maj 2011 begränsa domstolsprövningen av överklaganden som getts in av miljöskyddsorganisationer till att endast avse fall där bestämmelser som ger enskilda rättigheter har åsidosatts samt genom att
—
i enlighet med 5 § punkterna 1 och 4 lagen om rättsmedel på miljöområdet enligt direktiv 2003/35/EG (Umwelt-Rechtsbehelfsgesetz) av den 7 december 2006, i dess lydelse enligt lagen av den 21 januari 2013, generellt undanta administrativa förfaranden som inletts före den 25 juni 2005 från tillämpningsområdet för den nationella lagstiftningen.
2)
Talan ogillas i övrigt.
3)
Europeiska kommissionen, Förbundsrepubliken Tyskland och Republiken Österrike ska bära sina rättegångskostnader.
(1) EUT C 159, 26.5.2014.
Full & Egal Universal Law Academy