13.6.2016
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 211/11
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 14 april 2016 (begäran om förhandsavgörande från Sąd Najwyższy – Polen) – Polkomtel sp. z o.o. mot Prezes Urzędu Komunikacji Elektronicznej
(Mål C-397/14) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster - Direktiv 2002/22/EG - Artikel 28 - Icke-geografiska nummer - Tillgång till tjänster via icke-geografiska nummer för slutanvändare som är bosatta i den medlemsstat där operatören har sitt säte - Direktiv 2002/19/EG - Artiklarna 5, 8 och 13 - Nationella regleringsmyndigheters befogenheter och ansvarsområden när det gäller tillträde och samtrafik - Införande, ändring eller upphävande av skyldigheter - Införande av skyldigheter för företag som kontrollerar tillträde till slutanvändarna - Priskontroll - Företag utan betydande inflytande på marknaden - Direktiv 2002/21/EG - Lösning av tvister mellan företag - Beslut av den nationella regleringsmyndigheten genom vilket samarbetsvillkoren och reglerna för prissättning av tjänster mellan företag fastställs))
(2016/C 211/12)
Rättegångsspråk: polska
Hänskjutande domstol
Sąd Najwyższy
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Polkomtel sp. z o.o.
Motpart: Prezes Urzędu Komunikacji Elektronicznej
Ytterligare deltagare i rättegången: Orange Polska S.A., tidigare Telekomunikacja Polska S.A.
Domslut
1)
Artikel 28 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster) ska tolkas så, att en medlemsstat kan föreskriva att en operatör som driver ett allmänt tillgängligt nät för elektronisk kommunikation är skyldig att säkerställa att alla slutanvändare av dess nät i denna stat, och inte enbart användare från andra medlemsstater, har tillgång till icke-geografiska nummer.
2)
Artiklarna 5.1 och 8.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektiv), jämförda med artikel 28 i direktiv 2002/22, ska tolkas så, att en nationell regleringsmyndighet, i samband med att den löser en tvist mellan två operatörer, kan införa en skyldighet för den ena operatören att säkerställa tillträdet för slutanvändare till tjänster via icke-geografiska nummer vilka tillhandahålls på den andra operatörens nät samt, på grundval av artikel 13 i direktiv 2002/19, fastställa sådana regler för prissättningen mellan dessa operatörer för detta tillträde som de som är aktuella i det nationella målet, under förutsättning att dessa skyldigheter är objektiva, öppet redovisade, proportionella och icke-diskriminerande och att de grundas på det fastställda problemets art och är motiverade mot bakgrund av de mål som anges i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv), samt att de i förekommande fall tillämpas i enlighet med förfarandena i artiklarna 6 och 7 i ramdirektivet, vilket det ankommer på den nationella domstolen att kontrollera.
(1) EUT C 431, 1.12.2014.
Full & Egal Universal Law Academy