14.3.2016
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 98/11
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 20 januari 2016 (begäran om förhandsavgörande från Consiglio di Stato – Italien) – DHL Express (Italy) Srl, DHL Global Forwarding (Italy) SpA mot Autorità Garante della Concorrenza e del mercato
(Mål C-428/14) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Konkurrenspolitik - Artikel 101 FEUF - Förordning (EG) nr 1/2003 - Området internationell godsbefordran - Nationella konkurrensmyndigheter - Rättslig status för Europeiska konkurrensnätverkets instrument - Nätverkets modellprogram för förmånlig behandling - Ansökan om immunitet framställd till kommissionen - Förenklad ansökan om immunitet som getts in till nationella konkurrensmyndigheter - Förhållandet mellan dessa båda ansökningar))
(2016/C 098/13)
Rättegångsspråk: italienska
Hänskjutande domstol
Consiglio di Stato
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: DHL Express (Italy) Srl, DHL Global Forwarding (Italy) SpA
Motpart: Autorità Garante della Concorrenza e del mercato
Ytterligare deltagare i rättegången: Schenker Italiana SpA, Agility Logistics Srl
Domslut
1)
Unionsbestämmelserna, särskilt artikel 101 FEUF och rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna [101 FEUF] och [102 FEUF], ska tolkas så, att instrument som antagits inom ramen för Europeiska konkurrensnätverket, däribland modellprogrammet för förmånlig behandling, inte är bindande för de nationella konkurrensmyndigheterna.
2)
Unionsbestämmelserna, särskilt artikel 101 FEUF och förordning nr 1/2003, ska tolkas så, att det inte finns något rättsligt samband mellan en ansökan om immunitet som ett företag framställt eller planerar att framställa till Europeiska kommissionen och företagets förenklade ansökan hos en nationell konkurrensmyndighet för samma konkurrensbegränsande samverkan, som förpliktar den nationella myndigheten att bedöma den förenklade ansökan mot bakgrund av ansökan om immunitet. Den omständigheten att den förenklade ansökan troget återspeglar innehållet i ansökan om immunitet hos kommissionen har därvid ingen betydelse.
När en förenklad ansökan som ges in till en nationell konkurrensmyndighet rör ett snävare materiellt område än ansökan om immunitet hos kommissionen, är den nationella konkurrensmyndigheten inte skyldig att kontakta kommissionen, eller företaget självt, för att kontrollera huruvida företaget funnit konkreta exempel på olagliga ageranden på det område som påstås omfattas av ansökan om immunitet men som inte omfattas av den förenklade ansökan.
3)
Unionsbestämmelserna, särskilt artikel 101 FEUF och förordning nr 1/2003, ska tolkas så, att de inte hindrar att en nationell konkurrensmyndighet under sådana omständigheter som i det nationella målet bifaller en förenklad ansökan om immunitet från ett företag som inte ansökt hos kommissionen om fullständig immunitet utan endast om nedsättning av böterna.
(1) EUT C 462, 22.12.2014.
Full & Egal Universal Law Academy