7.4.2014
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 102/15
Överklagande ingett den 21 januari 2014 av Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) av den dom som tribunalen (första avdelningen) meddelade den 8 november 2013 i mål T-536/10, Kessel Marketing & Vertriebs GmbH mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
(Mål C-31/14 P)
2014/C 102/21
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Klagande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: D. Walicka)
Övrig part i målet: Kessel Marketing & Vertriebs GmbH, Janssen-Cilag GmbH
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
—
upphäva den överklagade domen,
—
avvisa talan mot det beslut som fjärde överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån meddelade den 21 september 2010 i ärende R 708/2010-4 eller, i andra hand, återförvisa målet till tribunalen, och
—
förplikta motparten att ersätta rättegångskostnaderna i första och andra instans.
Grunder och huvudargument
Harmoniseringsbyrån anser att tribunalen har bekräftat överklagandenämndens beslut att den avgränsning av förteckningen över varor och tjänster som begärts av sökanden var för vag om den grundade sig på kriteriet att de inte var receptbelagda. Tribunalen gjorde dock bedömningen att den vaga karaktären inte fråntog begäran om begränsning all relevans. Harmoniseringsbyrån anser också att denna vaga karaktär gör att begränsningen av förteckningen över varor och tjänster varken kan registreras eller utgöra grund för jämförelsen av varor och tjänster. Harmoniseringsbyrån gör gällande att eftersom en sådan vag karaktär har konsteterats i förevarande fall, kunde inte överklagandenämnden beakta ansökan om registrering i fråga.
Dessutom påpekar harmoniseringsbyrån att tribunalen beslutade att den begränsning som begärts av sökanden inte kunde tas upp till sakprövning, eftersom begäran grundade sig på att de omtvistade varorna inte var receptbelagda. Kriteriet att de omtvistade varorna inte var receptbelagda var olämpligt för att skapa en undergrupp för de berörda varorna. Det är inte ett lämpligt kriterium för att skapa en undergrupp av farmaceutiska produkter som omfattas av ett varumärke. Den omständigheten att det saknas harmonisering på EU-nivå innebär att frågan huruvida ett läkemedel är receptbelagt eller inte är beroende av tillämplig nationell lagstiftning på området för farmaceutiska produkter, vilken när som helst kan ändras av den nationella lagstiftaren. Skyddet för ett gemenskapsvarumärke kan inte bero på ett kriterium som omfattas av nationell rätt eller ett kriterium som kan ändras över tid. Harmoniseringsbyrån ifrågasätter inte denna analys. Tribunalen har emellertid också fastslagit att överklagandenämnden gjorde fel när den inte alls beaktade begränsningen. Enligt tribunalen borde överklagandenämnden inte ha fastställt att begäran om begränsning helt saknade relevans. Tribunalen gjorde vidare bedömningen att överklagandenämnden borde ha gjort en jämförelse av varorna på grundval av de varor som omfattas av det sökta varumärket, såsom de begränsats av sökanden, och de varor som omfattades av det äldre varumärket, utan att beakta kriteriet att de var receptbelagda.
Enligt harmoniseringsbyrån grundar sig domen, i den utsträckning som nyss nämnts, på ett åsidosättande av artikel 43.1 i varumärkesförordningen (1), jämförd med artikel 2 i genomförandeförordningen (2), eftersom den vaga karaktären gör att förteckningen över varor och tjänster inte alls kan tas upp till sakprövning. En begränsning som ska avvisas kan inte registreras eller beaktas vid en jämförelse av varorna. Enligt harmoniseringsbyrån åsidosatte domen också principen att en ansökan om registrering är bindande, vilken ligger till grund för systemet med gemenskapsvarumärken. Förteckningen över varor och tjänster måste som sådan prövas på det sätt som sökanden önskar. Harmoniseringsbyrån anser att den inte har rätt att formulera om förteckningen.
(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken, EUT L 78, s. 1.
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 av den 13 december 1995 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärke, EGT L 303, s. 1.
Full & Egal Universal Law Academy