17.11.2014
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 409/27
Talan väckt den 24 juni 2014 – Europeiska kommissionen mot Republiken Polen
(Mål C-303/14)
2014/C 409/39
Rättegångsspråk: polska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: K. Mifsud-Bonnici och K. Herrmann)
Svarande: Republiken Polen
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
—
fastställa att Republiken Polen har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 5.2 jämförd med artikel 12.3 i kommissionens förordning (EG) nr 303/2008 (1), artikel 12.3 i kommissionens förordning (EG) nr 304/2008 (2), artikel 7.1 i kommissionens förordning (EG) nr 305/2008 (3), artikel 6.1 i kommissionens förordning (EG) nr 306/2008 (4), artikel 4.2 i kommissionens förordning (EG) nr 307/2008 (5), artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 308/2008 (6) och artikel 13.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 (7) genom att inte underrätta kommissionen om certifieringsorganen för personal och företag eller benämningarna på certifikaten för personal och företag som utövar verksamhet knuten till vissa fluorerade växthusgaser, vilka utgör föremål för kommissionens tillämpningsföreskrifter, samt genom att inte anta bestämmelser om sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av den 17 maj 2006 om vissa fluorerade växthusgaser och underrätta kommissionen härom, och
—
förplikta Republiken Polen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
I artikel 5.2 i förordning nr 842/2006 åläggs medlemsstaterna att informera kommissionen om sina utbildnings- och certifieringsprogram för företag och personal, med uppgift att installera, utföra underhåll eller service på den utrustning och de system som omfattas av artikel 3.1 och att återvinna fluorerade växthusgaser. Denna skyldighet preciseras i de tillämpningsföreskrifter som kommissionen antagit med stöd av artikel 5.1 i förordning nr 842/2006.
Den första grunden för talan rör den omständigheten att Republiken Polen ännu inte har underrättat kommissionen om namnen på certifieringsorganen för personal och företag, med uppgift att kontrollera läckage, installera, utföra underhåll eller service på stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning, brandskyddssystem och brandsläckare samt att utöva verksamhet knuten till återvinningen av dessa fluorerade växthusgaser, och inte heller benämningarna på certifikaten för personal och företag som uppfyller de krav för certifiering som uppställts i kommissionens tillämpningsföreskrifter. Republiken Polen har inte heller underrättat kommissionen om namnen på certifieringsorganen för personal, med uppgift att utöva verksamhet knuten till återvinningen av fluorerade växthusgaser från högspänningsbrytare och av lösningsmedel som innehåller fluorerade växthusgaser från utrustning, samt benämningarna på certifikaten för personal som uppfyller de krav för certifiering som uppställs i kommissionens tillämpningsföreskrifter. De polska myndigheterna har inte heller, på det sätt som föreskrivs i kommissionens förordning nr 308/2008, underrättat kommissionen om namnen på de intygsgivande organen för personal och benämningarna på utbildningsintygen för personal, som uppfyller kraven i artikel 3.2 och bilagan till förordning nr 307/2008.
Den andra grunden för talan rör den omständigheten att kommissionen inte underrättades om de nationella bestämmelserna om sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna i förordning nr 842/2006. Skyldigheten att anta bestämmelser om de sanktioner som ska gälla och att underrätta kommissionen härom är extra viktig för att de skyldigheter som operatörer av stationära applikationer åläggs i artiklarna 3-5 i förordning nr 842/2006 ska få full effekt. Därtill kommer att antagandet av sådana sanktioner och underrättelsen av kommissionen härom har avgörande betydelse för säkerställandet av fullgörandet av de skyldigheter som enligt artikel 7 i denna förordning åligger producenten av produkter och utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser. Även överträdelser av de förbud som uppställs i artiklarna 8 och 9 i förordning nr 842/2006 ska sanktioneras genom nationella bestämmelser, i enlighet med artikel 13.1 i denna förordning, vilka kommissionen ska underrättats om.
(1) EUT L 92, s. 3. Kommissionens förordning (EG) nr 303/2008 av den 2 april 2008 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006, av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande av certifiering av företag och personal i fråga om stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller vissa fluorerade växthusgaser.
(2) EUT L 92, s. 12. Kommissionens förordning (EG) nr 304/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande för certifiering av företag och personal med avseende på stationära brandskyddssystem och brandsläckare som innehåller vissa fluorerade växthusgaser.
(3) EUT L 92, s. 17. Kommissionens förordning (EG) nr 305/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande för certifiering av personal som återvinner vissa fluorerade växthusgaser från högspänningsbrytare.
(4) EUT L 92, s. 21. Kommissionens förordning (EG) nr 306/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande för certifiering av personal som återvinner vissa lösningsmedel som innehåller fluorerade växthusgaser från utrustning.
(5) EUT L 92, s. 25. Kommissionens förordning (EG) nr 307/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav för utbildningsprogram och villkor för ömsesidigt erkännande av utbildningsintyg för personal med avseende på luftkonditioneringssystem som innehåller vissa fluorerade växthusgaser i vissa motorfordon.
(6) EUT L 92, s. 28. Kommissionens förordning (EG) nr 308/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av utformningen av medlemsstaternas information om utbildnings- och certifieringsprogram.
(7) EUT L 161, s. 1.
Full & Egal Universal Law Academy