DOMSTOLENS BESLUT (tredje avdelningen)
den 12 februari 2015 ( *1 )
”Överklagande — Gemenskapsvarumärke — Överklagande som getts in av en ’motpart vid överklagandenämnden’ som inte inkommit med svarsinlaga vid tribunalen — Avsaknad av ställning som intervenient vid tribunalen — Uppenbart att överklagandet ska avvisas”
I mål C‑35/14 P,
angående ett överklagande enligt artikel 56 i stadgan för Europeiska unionens domstol, som ingavs den 22 januari 2014,
Enercon GmbH, Aurich (Förbundsrepubliken Tyskland), företrätt av J. Eberhardt, Rechtsanwalt,
klagande,
i vilket de andra parterna är:
Gamesa Eólica SL, Sarriguren (Spanien), företrätt av E. Armijo Chávarri, abogado,
sökande i första instans,
Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån), företrädd av A. Folliard-Monguiral, i egenskap av ombud,
svarande i första instans,
meddelar
DOMSTOLEN (tredje avdelningen)
sammansatt av avdelningsordföranden M. Ilešič (referent) samt domarna A. Ó Caoimh, C. Toader, E. Jarašiūnas och C. G. Fernlund,
generaladvokat: Y. Bot,
justitiesekreterare: A. Calot Escobar,
med hänsyn till att domstolen, efter att ha hört generaladvokaten, har beslutat att i enlighet med artikel 181 i domstolens rättegångsregler avgöra målet genom särskilt uppsatt beslut som är motiverat,
följande
Beslut
1
Enercon GmbH (nedan kallat Enercon) har yrkat att domstolen ska upphäva den dom som meddelades av Europeiska unionens tribunal i målet Gamesa Eólica/harmoniseringsbyrån – Enercon (Skala av gröna nyanser) (T‑245/12, EU:T:2013:588) (nedan kallad den överklagade domen). Genom denna dom ogiltigförklarade tribunalen det beslut som meddelades av första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) den 1 mars 2012 (ärende R 260/2011-1), om ett ogiltighetsförfarande mellan Gamesa Eólica SL och Enercon (nedan kallat det omtvistade beslutet).
Tillämpliga bestämmelser
2
I artikel 56 andra stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol föreskrivs följande:
”Varje part som helt eller delvis inte har vunnit bifall till sin talan har rätt att överklaga. Andra intervenienter än medlemsstaterna och unionens institutioner får emellertid endast överklaga om tribunalens beslut påverkar dem direkt.”
3
I artikel 134.1 i tribunalens rättegångsregler föreskrivs följande:
”Alla parter i förfarandet i överklagandenämnden [vid harmoniseringsbyrån] utom sökanden kan delta i förfarandet vid tribunalen i egenskap av intervenienter om de inkommer med en svarsinlaga i föreskriven form inom den fastställda tidsfristen.”
4
I artikel 135.1 i rättegångsreglerna föreskrivs följande:
”[Harmoniseringsbyrån] och andra parter än sökanden i förfarandet i överklagandenämnden ska inge svarsinlagor inom två månader räknat från delgivningen av ansökan.”
5
I artikel 7.1 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1) föreskrivs följande:
”Följande får inte registreras:
...
b)
Varumärken som saknar särskiljningsförmåga.
…”
Bakgrund till tvisten och det omtvistade beslutet
6
Den 30 januari 2003 beviljade harmoniseringsbyrån Enercons ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av följande tecken (varumärke nr 2 346 542) (nedan kallat det omstridda varumärket):
7
De varor som registreringsansökan avsåg omfattas av klass 7 i Niceöverenskommelsen om internationell klassificering av varor och tjänster vid varumärkesregistrering av den 15 juni 1957, med ändringar och tillägg, och motsvarar följande beskrivning: ”Vindenergiomvandlare och tillhörande delar”.
8
Det omstridda varumärket angavs i formuläret för registreringsansökan vara ett ”färgmärke”.
9
Den 26 mars 2009 gav Gamesa Eólica SL (nedan kallat Gamesa) in en ansökan om ogiltighetsförklaring av det omstridda varumärket. Ansökan bifölls av harmoniseringsbyråns annuleringsenhet den 8 december 2010, med stöd av artikel 52.1 a i förordning nr 207/2009, jämförd med artikel 7.1 b i den förordningen.
10
Enercon överklagade beslutet om ogiltighetsförklaring och anförde till stöd för överklagandet bland annat att det omstridda varumärket utgjordes av ett figurkännetecken bestående av en tvådimensionell form innehållande färger och att det hade tillräcklig särskiljningsförmåga. Genom det omtvistade beslutet biföll första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån Enercons överklagande.
Förfarandet vid tribunalen och den överklagade domen
11
Genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 4 juni 2012 väckte Gamesa talan om ogiltigförklaring av det omtvistade beslutet. Till stöd för sin talan åberopade bolaget tre grunder. Den första grunden avsåg åsidosättande av artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009 på grund av att första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån felaktigt hade omklassificerat det omstridda varumärket, som var ett färgmärke, till ett figurmärke och slagit fast att detta hade särskiljningsförmåga. Den andra grunden avsåg åsidosättande av artikel 62 i förordning nr 207/2009 och av principen om funktionell kontinuitet. Den tredje grunden avsåg åsidosättande av artikel 52.1 b i förordning nr 207/2009 på grund av att överklagandenämnden inte hade beaktat att Enercon var i ond tro när det gav in ansökan om registrering av det omstridda varumärket.
12
Tribunalen fann att talan inte kunde vinna bifall på den andra grunden, men däremot på den första grunden och ogiltigförklarade därför det omtvistade beslutet. I domskälen anförde tribunalen att överklagandenämndens beslut var grundat på en felaktig uppfattning om det omstridda varumärkets natur och särdrag och att den hade gjort en oriktig bedömning när den slog fast att det omstridda varumärket inte var ett färgmärke, utan ett tvådimensionellt figurmärke innehållande färger. Tribunalen fann att denna oriktiga bedömning rörde det omstridda varumärkets natur och gjorde därför inte någon prövning av varumärkets särskiljningsförmåga.
Parternas yrkanden
13
Enercon har yrkat att domstolen ska
—
upphäva den överklagade domen, och
—
förplikta Gamesa att ersätta rättegångskostnaderna.
14
Harmoniseringsbyrån har yrkat att domstolen ska
—
bifalla överklagandet,
—
upphäva den överklagade domen, och
—
förplikta Gamesa att ersätta rättegångskostnaderna.
15
Gamesa har yrkat att domstolen ska
—
ogilla överklagandet, och
—
förplikta Enercon att ersätta rättegångskostnaderna.
Prövning av överklagandet
16
Enligt artikel 181 i domstolens rättegångsregler får domstolen när som helst, om det är uppenbart att överklagandet helt eller delvis inte kan tas upp till prövning eller helt eller delvis är ogrundat, på förslag av referenten och efter att ha hört generaladvokaten, genom ett särskilt uppsatt beslut som är motiverat helt eller delvis avvisa eller ogilla överklagandet.
17
Till stöd för sitt överklagande har Enercon åberopat två grunder. Den första grunden avser att bolagets rätt till egendom har kränkts till följd av bristen på ett korrekt domstolsförfarande och åsidosättandet av förfaranderegler. Den andra grunden avser åsidosättande av artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009.
Huruvida överklagandet kan tas upp till prövning
Parternas argument
18
Gamesa har gjort gällande att överklagandet ska avvisas. Enercon avstod nämligen från möjligheten att försvara sina intressen vid tribunalen genom att intervenera i målet, eftersom bolaget inte inkom med svarsinlaga efter det att Gamesa hade väckt talan.
19
Enercon har å sin sida gjort gällande att det finns andra sätt att inträda i rättegången vid tribunalen än att inkomma med svarsinlaga enligt artikel 134.1 i rättegångsreglerna. Omständigheter som måste beaktas är att Enercon godtog rättegångsspråket och att bolaget gav in en fullmakt för sin företrädare till tribunalen. Enercon har anfört att tribunalen nämnde bolaget som en av parterna i den överklagade domen och att harmoniseringsbyrån också hänvisade till bolaget i sina inlagor. Vidare visar den skriftväxling som har ägt rum mellan Enercon och domstolen sedan överklagandet gavs in att domstolen anser att överklagandet kan tas upp till prövning.
20
Harmoniseringsbyrån har inte uttryckligen yttrat sig i frågan huruvida överklagandet kan tas upp till prövning. Den har dock i anslutning till grunden avseende åsidosättande av rätten till försvar anfört att Enercon medvetet valde att inte inkomma med svarsinlaga i den mening som avses i artikel 134.1 i rättegångsreglerna.
Domstolens bedömning
21
Enligt artikel 56 andra stycket i domstolens stadga har varje part som helt eller delvis inte har vunnit bifall till sin talan rätt att överklaga. Andra intervenienter än medlemsstaterna och unionens institutioner får emellertid endast överklaga om tribunalens beslut påverkar dem direkt.
22
Det framgår av artikel 134.1 i rättegångsreglerna att en annan part i förfarandet vid harmoniseringsbyråns överklagandenämnd än sökanden i målet vid tribunalen måste ha inkommit med svarsinlaga i föreskriven form och inom den fastställda fristen för att kunna få ställning som intervenient vid tribunalen.
23
Av artikel 135.1 i rättegångsreglerna framgår att harmoniseringsbyrån och andra parter än sökanden i förfarandet i överklagandenämnden ska inge svarsinlagor inom två månader räknat från delgivningen av ansökan.
24
I det nu aktuella fallet är det utrett att Enercon inte inkom med svarsinlaga i målet vid tribunalen, trots att Gamesas ansökan delgavs bolaget. Det enda Enercon gjorde var att till tribunalen ge in en fullmakt för bolagets advokat och en skrivelse i vilken det godtog rättegångsspråket. Enercon kan således inte anses ha inkommit med svarsinlaga i föreskriven form och inom den fastställda fristen. Vidare kan det konstateras att bolaget endast nämndes i den överklagade domen i egenskap av ”motpart i förfarandet vid harmoniseringsbyråns överklagandenämnd”.
25
Domstolen finner således att Enercon inte deltog i förfarandet vid tribunalen, i den mening som avses i artikel 134.1 i tribunalens rättegångsregler, särskilt mot bakgrund av att bolaget varken framställde några egna yrkanden eller angav att det stödde någon annan parts yrkanden. Enercon fick således inte ställning som intervenient i målet vid tribunalen. Enligt artikel 56 andra stycket i domstolens stadga har bolaget således inte rätt att överklaga tribunalens dom. I det avseendet ska det framhållas att en skriftväxling mellan domstolens administrativa avdelningar och en klagande inte på något sätt kan anses innebära ett ställningstagande i frågan huruvida överklagandet kan tas upp till prövning.
26
Av det ovan anförda följer att det är uppenbart att Enercons överklagande ska avvisas.
Rättegångskostnader
27
Enligt artikel 137 i domstolens rättegångsregler, som är tillämplig på mål om överklagande enligt artikel 184.1 i samma regler, ska domstolen besluta om rättegångskostnader i den dom eller det särskilt uppsatta beslut genom vilket målet avgörs slutligt. Enligt artikel 138.1 i rättegångsreglerna, som också den är tillämplig i mål om överklagande enligt artikel 184.1 i samma regler, ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna om detta har yrkats.
28
Gamesa har yrkat att endast Enercon ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom Enercon har tappat målet ska Gamesas yrkande bifallas och Enercon ska även bära sina rättegångskostnader. Härav följer att harmoniseringsbyrån ska bära sina rättegångskostnader.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (tredje avdelningen) följande:
1)
Överklagandet avvisas.
2)
Enercon GmbH ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Gamesa Eólica SL:s rättegångskostnader.
3)
Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) ska bära sina rättegångskostnader.
Underskrifter
( *1 ) Rättegångsspråk: engelska.
Full & Egal Universal Law Academy