30.6.2014
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 202/27
Överklagande ingett den 15 april 2014 av Europeiska läkemedelsmyndigheten av den dom som personaldomstolen meddelade den 5 februari 2014 i mål F-29/13, Drakeford mot EMA
(Mål T-231/14 P)
2014/C 202/34
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) (ombud: T. Jabłoński och N. Rampal Olmedo, biträdda av advokaterna D. Waelbroeck et A. Duron)
Övrig part i målet: David Drakeford (Dublin, Irland)
Yrkanden
Klaganden yrkar att tribunalen ska
—
upphäva den dom som meddelades av personaldomstolen i mål F-29/13, i den del personaldomstolen ogiltigförklarade EMA:s beslut att inte förnya David Drakefords anställningsavtal,
—
bifalla de yrkanden som EMA framställt vid personaldomstolen, det vill säga att talan ska ogillas i sin helhet, och
—
förplikta David Drakeford att ersätta rättegångskostnaderna vid personaldomstolen och tribunalen.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sitt överklagande åberopar klaganden tre grunder.
1.
Den första grunden: Personaldomstolen tolkade artikel 8 första stycket i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen på ett felaktigt sätt, då personaldomstolen ansåg att begreppet ”[o]m avtalen därefter förnyas” ska omfatta alla åtgärder genom vilka en visstidsanställd, i den mening som avses i artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen, föranleds, då visstidsanställningsavtalet upphör att gälla, att fortsätta, i denna egenskap, sitt anställningsförhållande med sin arbetsgivare, även om denna förnyelse åtföljs av en befordran eller utökade arbetsuppgifter.
2.
Den andra grunden: Personaldomstolen gjorde en felaktig rättstillämpning då den uttalade ett undantag från tolkningen av artikel 8 första stycket i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen.
3.
Den tredje grunden: Personaldomstolen gjorde en felaktig rättstillämpning då den använde sig av sin obegränsade behörighet.
Full & Egal Universal Law Academy