8.9.2014
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 303/46
Talan väckt den 1 juli 2014 – Vidmar m.fl. mot Europeiska unionen
(Mål T-507/14)
2014/C 303/54
Rättegångsspråk: kroatiska
Parter
Sökande: Vedran Vidmar (Zagreb, Kroatien), Saša Čaldarević (Zagreb), Irena Glogovšek (Zagreb), Gordana Grancarić (Zagreb), Martina Grgec (Zagreb), Ines Grubišić (Vranjic, Kroatien), Sunčica Horvat Peris (Karlovac, Kroatien), Zlatko Ilak (Samobor, Kroatien), Mirjana Jelavić (Virovitica, Kroatien), Romuald Kantoci (Pregrada, Kroatien), Svjetlana Klobučar (Zagreb), Ivan Kobaš (Županja, Kroatien), Zlatko Kovačić (Sesvete, Kroatien), Tihana Kušeta Šerić (Split, Kroatien), Damir Lemaić (Zagreb), Željko Ljubičić (Solin, Kroatien), Gordana Mahovac (Nova Gradiška, Kroatien), Martina Majcen (Krapina, Kroatien); Višnja Merdžo (Rijeka, Kroatien), Tomislav Perić (Zagreb), Darko Radić (Zagreb), Damjan Saridžić (Zagreb) och Darko Graf (Zagreb) (ombud: advokaten D. Graf)
Svarande: Europeiska unionen
Yrkanden
Sökandena yrkar att tribunalen ska
—
Genom interimistiskt beslut förplikta Europeiska unionen att på grundval av artikel 340 andra stycket FEUF ersätta hela den ekonomiska skada som alla sökandena lidit under perioden från och med den 1 januari 2012 till dess att sökandena tillträdde som offentliga tjänstemän i det kroatiska exekutionsväsendet i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 36.1 i anslutningsakten och i punkt 1 i bilaga VII till denna akt, som är rättsligt bindande för samtliga de 28 stater som ingått fördraget om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen, samt Europeiska kommissionen från den 9 december 2011, till följd av att kommissionen åsidosatt sin tillsynsskyldighet enligt artikel 36.1 och 36.2 i anslutningsakten, som skulle säkerställa att Republiken Kroatien såg till att införa offentliga exekutionstjänstemän från den 1 januari 2012, en skyldighet som denna stat åtagit sig vid förhandlingarna om dess anslutning till Europeiska unionen, i kapitel 23, ”rättvisa och grundläggande rättigheter”, som behandlas i punkt 1 i bilaga VII till anslutningsakten, ”Särskilda åtaganden av Republiken Kroatien i anslutningsförhandlingarna”, som stadgar att denna stat ska ”1. Fortsatt säkerställa en effektiv tillämpning av dess strategi och handlingsplan för rättsreformer”,
—
tills det interimistiska beslut som yrkas i den första strecksatsen vinner laga kraft, vilandeförklara prövningen av storleken på den totala ekonomiska skada som sökandena begär ersättning för från Europeiska unionen genom denna talan,
—
efter att det interimistiska beslutet vunnit laga kraft och efter förhandlingen i målet och framläggande av bevisning angående storleken på den totala ekonomiska skadan, förplikta Europeiska unionen att ersätta var och en av sökandena för den ekonomiska skada denne lidit till följd av kommissionens rättsstridiga underlåtenhet, som anges i den första strecksatsen, nämligen sökandenas samtliga faktiska förluster (damnum emergens) och förlorade inkomster (lucrum cessans) under perioden från och med den 1 januari 2012 till den dag tribunalen framställer motsvarande krav till de kroatiska finans- och justitieministerierna, uppgående till ett belopp på 6 00 000 euro per år och sökande jämte dröjsmålsränta på 12 procent årligen, som ska beräknas
—
beträffande ersättningen för all faktisk skada, från den 1 januari 2012 till betalning sker,
—
beträffande ersättningen för all förlorad inkomst för sökandena under år 2012, från den 1 januari 2013 tills betalning sker,
—
beträffande ersättningen för all förlorad inkomst för sökandena under år 2013, från den 1 januari 2014 tills betalning sker, och
—
beträffande ersättningen för alla förlorad inkomst för sökandena under år 2014, från den 1 januari 2015 tills betalning sker, samt
—
efter att det interimistiska beslutet vunnit laga kraft och efter förhandlingen i målet och framläggande av bevisning angående storleken på de totala yrkade beloppen, förplikta Europeiska unionen att ersätta sökandenas rättegångskostnader.
Grunder och huvudargument
Sökanden har till stöd för sin talan anfört väsentligen samma grunder som de i mål T-109/14, Škugor m.fl. mot Europeiska unionen. (1)
(1) EUT C 142, 2014, s. 38.
Full & Egal Universal Law Academy