27.10.2014
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 380/22
Talan väckt den 12 september 2014 – Spanien mot kommissionen
(Mål T-657/14)
2014/C 380/29
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Konungariket Spanien (ombud: A. Gavela Llopis, Abogado del Estado)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökandena yrkar att tribunalen ska
—
ogiltigförklara beslutet av den 27 juni 2014 om att avbryta fristen för att betala den kostnadsredovisning och ansökan om utbetalning nr 21 (avseende det operativa programmet för forskning, utveckling och innovation, teknikfonden-Eruf) som Spanien inkommit med den 26 december 2013, och om att inleda förfarandet för ställa in betalningar, och
—
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.
1.
Första grunden: Beslutet om avbrott och inledandet av förfarandet för att ställa in betalningar strider mot artikel 87.2 jämförd med artiklarna 91 och 92 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 (EGT L 210, s. 25)
—
Sökanden har härvidlag gjort gällande att den tidsfrist som föreskrivs i ovannämnda artikel 87.2 är en preskriptionsfrist som förbjuder kommissionen att anta ett beslut om avbrytande av tidsfristen för betalning efter det att det gått två månader, och följaktligen får kommissionen inte heller inleda ett förfarande om inställning av betalningar.
2.
Andra grunden: Beslutet om avbrott och inledandet av förfarandet för att ställa in betalningar har inte antagits inom den frist som föreskrivs i unionsrätten och åsidosätter rättssäkerhetsprincipen, principen om skydd för berättigade förväntningar och principen om god förvaltningssed. Detta beslut kommer att ha negativa ekonomiska effekter för Konungariket Spanien, som lojalt förväntade sig att erhålla betalning inom den lagstadgade fristen.
3.
Tredje grunden: Åsidosättande av artikel 91.1 a i förordning 1083/2006, eftersom kommissionen när den antog det angripna beslutet inte har iakttagit de villkor som föreskrivs i denna bestämmelse för att vederbörligen anta sådana beslut
—
Sökanden har härvidlag angett att beslutet om avbrytande inte bygger på en revisionsberättelse, såsom krävs enligt nämnda bestämmelse, utan på ett enkelt utkast, som inte kan anses utgöra ett slutligt dokument som kan ligga till grund för ett beslut om avbrytande. Vidare framgår av detta utkast inte något indicium, och än mindre något bevis, för att det skulle finnas allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemet.
Full & Egal Universal Law Academy