14.11.2016
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 419/18
Domstolens dom (tionde avdelningen) av den 14 september 2016 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal Superior de Justicia del País Vasco – Spanien) – Florentina Martínez Andrés mot Servicio Vasco de Salud (C-184/15), Juan Carlos Castrejana López mot Ayuntamiento de Vitoria (C-197/15)
(Mål C-184/15 och C-197/15) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Socialpolitik - Direktiv 1999/70/EG - Ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP - Klausulerna 5 och 8 - Användande av på varandra följande visstidsanställningar - Åtgärder för att förhindra missbruk som uppstår genom användandet av på varandra följande visstidsanställningskontrakt eller visstidsanställningsförhållanden - Sanktioner - Omvandling av en visstidsanställning till en ”icke-fast tillsvidareanställning” - Effektivitetsprincipen))
(2016/C 419/22)
Rättegångsspråk: spanska
Hänskjutande domstol
Tribunal Superior de Justicia del País Vasco
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Florentina Martínez Andrés (C-184/15), Juan Carlos Castrejana López (C-197/15)
Motpart: Servicio Vasco de Salud (C-184/15), Ayuntamiento de Vitoria (C-197/15)
Domslut
1)
Klausul 5.1 i ramavtalet om visstidsarbete, undertecknat den 18 mars 1999, som återfinns i bilagan till rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP ska tolkas på så sätt att den utgör hinder för att de nationella domstolarna i den berörda medlemsstaten tillämpar en nationell lagstiftning, såsom den som är aktuell i de nationella målen, på så sätt att personer som administrationen har anställt genom ett anställningsavtal som omfattas av arbetsrättsliga bestämmelser har rätt att behålla arbetet vid missbruk av på varandra följande avtal om visstidsanställning, medan en sådan rätt generellt sett inte tillerkänns dem som administrationen har anställt på grundval av förvaltningsrättsliga bestämmelser, såvida det i den nationella rättsordningen inte finns någon annan effektiv åtgärd för att beivra sådant missbruk i förhållande till de sistnämnda, vilket det ankommer på den nationella domstolen att kontrollera.
2)
Bestämmelserna i ramavtalet om visstidsarbete, som återfinns i bilagan till direktiv 1999/70, jämförda med effektivitetsprincipen, ska tolkas på så sätt att de utgör hinder för nationella processuella regler som innebär att en visstidsanställd är tvungen att väcka ny talan om fastställande av lämplig sanktionsåtgärd när en rättslig myndighet har slagit fast att på varandra följande avtal om visstidsanställning har missbrukats, eftersom detta leder till att arbetstagaren drabbas av processuella olägenheter – bland annat med avseende på kostnader, varaktighet och bestämmelser om företrädande – vilka medför att det blir orimligt svårt för arbetstagaren att utöva de rättigheter som vederbörande har enligt unionsrätten.
(1) EUT C 236, 20.7.2015.
Full & Egal Universal Law Academy