27.7.2015
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 245/11
Begäran om förhandsavgörande framställd av Administratīvā apgabaltiesa (Lettland) den 21 maj 2015 – SIA ”Oniors Bio” mot Valsts ieņēmumu dienests
(Mål C-233/15)
(2015/C 245/14)
Rättegångsspråk: lettiska
Hänskjutande domstol
Administratīvā apgabaltiesa
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: SIA ”Oniors Bio”
Motpart: Valsts ieņēmumu dienests
Tolkningsfrågor
1)
När resultaten från en undersökning av varuprover från olika varupartier inte visar på någon förekomst av denatureringsmedel eller andra skadliga ämnen som gör produkterna ifråga otjänliga för mänsklig konsumtion, men då det följer av den information som tillhandahålls av tillverkaren att produkterna inte kan användas i livsmedel (vid tillverkning av livsmedel och i livsmedelskedjan) därför att det, med hänsyn till särdragen för varans framställningsprocess, inte går att utesluta att det förekommer skadliga ämnen i produkten, ska då dessa produkter i allmänhet klassificeras med hänvisning till ett av de KN-nummer i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (1) av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan som avser andra produkter än livsmedel, eller ska de tvärtom klassificeras med hänvisning till ett av de KN-nummer som avser livsmedel?
2)
Vilka kriterier ska tillmätas särskilt stor vikt vid tolkningen av begreppen livsmedel och andra produkter än livsmedel vid tillämpningen av KN-numren i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan?
3)
Kan den avsedda användningen för produkten utgöra ett objektivt klassificeringskriterium för tillämpningen av KN-numren i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan?
4)
Kan ett utlåtande från en behörig myndighet i en av Europeiska unionens medlemsstater – där det anges att den av sökanden importerade varan, enligt Europeiska unionens och medlemsstaternas normer på livsmedelsområdet, inte kan användas i livsmedelskedjan, eftersom den är otjänlig för mänsklig konsumtion – användas som ett klassificeringskriterium vid tolkningen av begreppet livsmedel vid tillämpningen av KN-numren i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan och vid klassificeringen av varan?
5)
Kan den information som har tillhandahållits av tillverkaren av varan beträffande den tekniska processen för framställandet av varan, vilken gör att det inte går att utesluta att det förekommer skadliga ämnen i produkten, användas som ett klassificeringskriterium av varorna vid tolkningen av begreppet andra produkter än livsmedel vid tillämpningen av KN-numren i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan?
6)
Vilka av de fysikalisk-kemiska egenskaper hos den vara som ska klassificeras har störst betydelse för en korrekt tolkning och tillämpning av KN-numren 1518 00 31 och 1517 90 91 i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan?
7)
Ska KN-nummer 1518 00 31 i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan i allmänhet tillämpas på en vara som har sådana fysikalisk-kemiska egenskaper som varan i det aktuella målet?
(1) Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 24).
Full & Egal Universal Law Academy