1.2.2016
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 38/45
Talan väckt den 3 december 2015 – Republiken Österrike mot Förbundsrepubliken Tyskland
(Mål C-648/15)
(2016/C 038/57)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Republiken Österrike (ombud: C. Pesendorfer)
Svarande: Förbundsrepubliken Tyskland
Sökandens yrkanden
Talan enligt artikel 25.5 i avtalet mellan Republiken Österrike och Förbundsrepubliken Tyskland om undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och kapital (öBGBl III 182/2002, dBGBl II 2002, 735 och dBStBl I 2002, 584) (nedan kallat det tysk-österrikiska dubbelbeskattningsavtalet), jämfört med artikel 273 FEUF, med anledning av skillnader i tolkning och tillämpning av artikel 11 i det tysk-österrikiska dubbelbeskattningsavtalet.
Sökanden yrkar att domstolen ska
—
fastställa att inkomsterna från de i målet aktuella vinstandelsbevisen (Genussscheineträge) inte är att anse som krav på vinstandel i den mening som avses i artikel 11.2 i det tysk-österrikiska dubbelbeskattningsavtalet; följaktligen är Österrike, såsom det land där Bank Austria har sitt säte, enligt artikel 11.1 i det tysk-österrikiska dubbelbeskattningsavtalet ensamt behörigt att beskatta inkomster från sådana vinstandelsbevis,
—
förplikta Förbundsrepubliken Tyskland att inte beskatta Bank Austrias inkomster från de aktuella vinstandelsbevisen samt att återbetala den skatt som redan tagits ut på dessa inkomster, och
—
förplikta Förbundsrepubliken Tyskland att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Republiken Österrike invänder mot Förbundsrepubliken Tysklands definition av de aktuella inkomsterna såsom ränta med vinstandelsinslag i den mening som avses i artikel 11.2 i det tysk-österrikiska dubbelbeskattningsavtalet. Avkastningen beräknas således i allmänhet endast utifrån en fast procentsats. Dock är avkastningens storlek beroende av den vinst som genereras, i och med att avkastningen villkoras av att en minsta nettovinst måste genereras.
Till skillnad mot vad som gjorts gällande av Förbundsrepubliken Tyskland, anser Republiken Österrike att de aktuella vinstandelsbevisen ska bedömas endast på grundval av räntan från en fast procentsats av bevisens nominella värde. Vedertaget språkbruk ger vid handen att det är denna tolkning som är den riktiga; denna tolkning bekräftas också vid en jämförelse med de finansiella instrument som såsom exempel anges i artikel 11.2 i det tysk-österrikiska dubbelbeskattningsavtalet.
I förevarande fall beviljar borgenären således gäldenären endast ett anstånd med betalningen, eftersom ett vinstandelsbevis under sin löptid endast innebär en rätt att göra betalningen vid ett senare tillfälle. Vinstandelsbevis är således överlåtbara värdepapper med fast ränta vilka är förenade med en viss risk.
Full & Egal Universal Law Academy