BESLUT AV DOMSTOLENS VICE ORDFÖRANDE
den 6 oktober 2015 ( * )
”Överklagande — Intervention — Intresse av utgången av tvisten”
I mål C‑418/15 P(I),
angående ett överklagande enligt artikel 57 i stadgan för Europeiska unionens domstol, som ingavs den 29 juli 2015,
Cap Actions SNCM, Marseille (Frankrike), företrätt av C. Bonnefoi, avocate
klagande,
i vilket de andra parterna är:
Société nationale maritime Corse Méditerranée (SNCM), Marseille,
sökande i första instans,
Europeiska kommissionen, företrädd av V. Di Bucci och B. Stromsky, båda i egenskap av ombud,
svarande i första instans,
meddelar
DOMSTOLENS VICE ORDFÖRANDE,
efter att ha hört förste generaladvokaten M. Wathelet,
följande
Beslut
1
Cap Actions SNCM (nedan kallat Cap Actions) är en särskild investeringsfond genom vilken anställda vid Société nationale maritime Corse Méditerranée (SNCM) innehar 9 procent av kapitalet i det bolaget. Cap Actions har yrkat att domstolen ska upphäva det beslut som meddelades av Europeiska unionens tribunal den 7 juli 2015, SNCM/kommissionen (T‑1/15, EU:T:2015:489, nedan kallat det överklagade beslutet). Genom det överklagade beslutet avslog tribunalen Cap Actions ansökan om att få intervenera till stöd för de yrkanden som framställts av sökanden i första instans i mål T‑1/15 om ogiltigförklaring av kommissionens beslut 2014/882/EU av den 20 november 2013 om det statliga stöd SA. 16237 (C 58/2002)(f.d. N 118/02) som Frankrike har genomfört till förmån för SNCM (EUT 2014, L 357, s. 1, nedan kallat det omtvistade beslutet).
2
Cap Actions har dessutom yrkat att domstolen ska bifalla dess interventionsansökan.
3
Europeiska kommissionen inkom med sitt yttrande över överklagandet den 7 september 2015.
Prövning av överklagandet
4
Enligt artikel 40 andra stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol får varje person intervenera inför unionens domstolar om den kan motivera att den har ett intresse av utgången av den tvist som underställs någon av dem.
5
Enligt fast rättspraxis ska begreppet ”intresse av utgången av … tvist[en]”, i den mening som avses i ovannämnda artikel 40 andra stycket definieras med utgångspunkt i själva saken i målet och förstås som ett direkt och faktiskt intresse av huruvida yrkandena som sådana vinner bifall, och inte som ett intresse i förhållande till de åberopade grunderna och argumenten. Uttrycket ”utgången av … tvist[en] hänvisar nämligen till det slutgiltiga avgörande som följer av att yrkandena bifalls, så som det skulle vara utformat i domslutet i den påföljande domen (se beslut av domstolens ordförande kommissionen/EnBW Energie Baden-Württemberg, C‑365/12 P, EU:C:2013:83, punkt 7 och där angiven rättspraxis).
6
Det ska i detta hänseende bland annat kontrolleras att interventionssökanden direkt berörs av den angripna rättsakten och att det står klart att denne har ett intresse av utgången av tvisten (se beslut av domstolens ordförande Mory m.fl./kommissionen, C‑33/14 P, EU:C:2015:135, punkt 7 och där angiven rättspraxis). En interventionssökandes intresse av utgången av tvisten kan i princip endast anses vara tillräckligt direkt om utgången kan ändra interventionssökandens rättsliga ställning (se, för ett liknande resonemang, beslut av domstolens ordförande National Power och PowerGen/kommissionen, C‑151/97 P(I) och C‑157/97 P(I), EU:C:1997:307, punkt 61, beslut av domstolens ordförande Schenker/Air France och kommissionen, C‑589/11 P(I), EU:C:2012:332, punkterna 14 och 15, samt beslut av domstolens ordförande Mory m.fl./kommissionen, C‑33/14 P, EU:C:2015:135, punkterna 4 och 11).
7
Genom sitt överklagande har Cap Actions gjort gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till en felaktig tolkning av artikel 40, andra stycket, i domstolens stadga. Cap Actions har anfört följande fem grunder härför:
—
För det första gjorde tribunalen sig skyldig till felaktig rättstillämpning i samband med tillämpningen av likabehandlingsprincipen genom att inte ta hänsyn till den omständigheten att det omtvistade beslutet hade antagits utan att det formella granskningsförfarande som föreskrivs i artikel 108.2 FEUF dessförinnan hade återupptagits efter tribunalens ogiltigförklaring, genom dom Corsica Ferries France/kommissionen (T‑565/08, EU:T:2012:415), av kommissionens beslut 2009/611/EG av den 8 juli 2008 om de åtgärder C 58/02 (f.d. N 118/02) som Frankrike har genomfört till förmån för SNCM (EUT 2009, L 225, s. 180),
—
För det andra gjorde tribunalen sig skyldig till felaktig rättstillämpning då den fann att den omständigheten att Cap Actions representerar det kollektiva intresset hos de aktieägande anställda vid SNCM inte i sig innebära att Cap Actions har ett direkt och faktiskt intresse av utgången av den tvist som underställts tribunalen, i den mening som avses i artikel 40 andra stycket i domstolens stadga.
—
För det tredje gjorde tribunalen en felaktig bedömning då den fann att Cap Actions inte visat att det pågående nationella företagsrekonstruktionsförfarandet skulle avbrytas för det fall att det omtvistade beslutet ogiltigförklarades.
—
För det fjärde gjorde tribunalen sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att likställa intresset hos majoritetsaktieägaren Transdev, som avser att avveckla sin verksamhet inom sjötransport, med intresset hos de aktieägande anställda som Cap Actions representerar, vilka önskar skydda såväl sina tillgångar som sin sysselsättning.
—
För det femte gjorde tribunalen en felaktig bedömning då den fann att Cap Actions intresse av utgången av tvisten vid tribunalen inte var åtskilt från SNCM:s intresse därav.
8
Inledningsvis ska den första grunden prövas, varefter den andra och den femte grunden ska prövas gemensamt, då de huvudsakligen avser samma rättsfråga. Avslutningsvis ska den tredje och därefter den fjärde grunden prövas.
Den första grunden
9
Genom den första grunden har Cap Actions gjort gällande att tribunalen i det överklagade beslutet borde ha beaktat den omständigheten att det omtvistade beslutet antogs utan att det formella granskningsförfarande som föreskrivs i artikel 108.2 FEUF dessförinnan hade återupptagits efter tribunalens ogiltigförklaring av beslut 2009/611, genom dom Corsica Ferries France/kommissionen (T‑565/08, EU:T:2012:415).
10
Underlåtenheten att beakta denna omständighet ledde enligt klaganden till att två interventionssökande behandlades olika när det gäller tillgång till rättsliga förfaranden för statligt stöd, det vill säga å ena sidan Corsica Ferries France (nedan kallat Corsica Ferries) som ansökt om att få intervenera i mål T‑1/15 till stöd för kommissionens yrkanden, och å andra sidan Cap Actions, som ansökt om att få intervenera i samma mål till stöd för SNCM:s yrkanden. I detta sammanhang har Cap Actions understrukit att tribunalen i punkt 9 i beslut SNCM/kommissionen (T‑1/15, EU:T:2015:487), genom vilket tribunalen tillät Corsica Ferries intervention, särskilt hänvisade till att Corsica Ferries, en av SNCM:s konkurrenter, aktivt deltagit i det administrativa förfarandet vid kommissionen. Cap Actions har hävdat att de fråntagits möjligheten att göra detsamma då kommissionen valt att inte återuppta det formella granskningsförfarandet, trots att Republiken Frankrike och SNCM bad kommissionen att göra det, till följd av ogiltigförklaringen av beslut 2009/611.
11
Det ska i detta hänseende erinras om att om en part tilläts att vid domstolen åberopa ny en grund som denne inte har åberopat vid tribunalen, trots att parten hade möjlighet att göra det och om denna grund inte hänför sig till något av de skäl som tribunalen redogjort för i sitt avgörande, skulle det innebära att vederbörande vid domstolen, vilken har en begränsad behörighet i mål om överklagande, kunde anhängiggöra en mer omfattande tvist än den som tribunalen har prövat (se, för ett liknande resonemang, dom Langnese-Iglo/kommissionen, C‑279/95 P, EU:C:1998:447, punkt 55, och dom Pêra-Grave/harmoniseringskontoret, C‑249/14 P, EU:C:2015:459, punkt 24).
12
Cap Actions argumentation, sammanfattad i punkt 10 i detta beslut, utgår från att Cap Action skulle ha deltagit i det formella granskningsförfarandet för det fall att detta förfarande hade återupptagits efter tribunalens ogiltigförklaring av beslut 2009/611. Enligt artikel 108.2 FEUF, samt artikel 6.1 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel [108 FEUF] (EGT L 83, s. 1) är det de berörda parterna i den mening som avses i sagda artikel 108.2 som har rätt att lämna synpunkter inom ramen för ett formellt granskningsförfarande. Således är det underförstått men nödvändigtvis så att argumentet ska förstås som att Cap Actions har gjort gällande vid domstolen att bolaget hade egenskapen av berörd part inom ramen för det formella granskningsförfarande av det statliga stöd som var föremål för det omtvistade beslutet.
13
Det ska emellertid konstateras att Cap Actions inte åberopat denna egenskap som berörd part i den mening som avses i artikel 108.2 FEUF vid tribunalen. Härav följer att Cap Actions inte kan åberopa denna egenskap vid domstolen till stöd för sitt yrkande att det överklagade beslutet ska upphävas.
14
Vid domstolen har Cap Actions visserligen klagat över en påstådd olik behandling bestående i att Corsica Ferries, genom beslut SNCM/kommissionen (T‑1/15, EU:T:2015:487), tilläts intervenera i mål T‑1/15 till stöd för kommissionens yrkanden, med hänvisning just till att Corsica Ferries hade deltagit aktivt i det formella granskningsförfarandet av det stöd som var föremål för det omtvistade beslutet.
15
Att tribunalen tillåter en sökande att intervenera i ett förfarande på grundval av argument som den sökanden har åberopat där, kan emellertid inte i sig påverka utgången av en ansökan från en tredje part att intervenera i samma förfarande. Den tredje parten befann sig nämligen i en annan situation och åberopade vid tribunalen andra argument till stöd för sin interventionsansökan än de som åberopats av den person som tillåtits intervenera.
16
Av ovanstående följer att överklagandet ska avvisas såvitt avser den första grunden.
Den andra och den femte grunden
17
Genom den andra grunden, som avser punkt 11 i det överklagade beslutet, har Cap Actions erinrat om att den företräder intressena hos de anställda vid SNCM som äger aktier i detta bolag, aktier vars värde direkt påverkas av det omtvistade beslutet. Dessa anställda har följaktligen, i egenskap av aktieägare, ett direkt och faktiskt intresse av utgången av tvisten vid tribunalen. Genom att tillåta Cap Actions intervention skulle en stor mängd enskilda interventioner undvikas, och med hänvisning till resonemanget i beslut av domstolens ordförande National Power och PowerGen/kommissionen (C‑151/97 P(I) och C‑157/97 P(I), EU:C:1997:307, punkt 66), har Cap Actions påpekat att det är av denna anledning som domstolen har tolkat organisationers rätt att intervenera vidsträckt. Enligt Cap Actions gjorde tribunalen sig skyldig till felaktig rättstillämpning då den, oaktat dessa omständigheter, fann att Cap Actions inte har något direkt och faktiskt intresse av utgången av den aktuella tvisten.
18
Genom den femte grunden, som avser punkterna 14–16 i det överklagade beslutet, har Cap Actions ifrågasatt tribunalens konstaterande att Cap Actions inte har anfört några konkreta och underbyggda omständigheter som särskiljer dess intressen från SNCM:s intressen. Cap Actions har understrukit att den är en självständig juridisk person i förhållande till SNCM och att dess intressen består i att bevara de tillgångar som tillhör de aktieägande anställda den representerar. Cap Actions har påpekat att aktieägarna direkt har sett värdet på sina aktier sjunka på grund av de tvister som pågår vid unionsdomstolarna angående det statliga stöd som utbetalats till SNCM, bland annat mål T‑1/15 som ännu inte avgjorts av tribunalen, i vilket Cap Actions ansökt om att få intervenera.
19
Det är visserligen så att de aktieägande anställdas finansiella intressen som Cap Actions tillvaratar, samt de egna intressen Cap Actions har i egenskap av juridisk person, i hög grad kan påverkas av utgången av tvisten vid tribunalen, i vilken SNCM är part. Utgången av denna tvist kommer nämligen att ha avgörande konsekvenser för SNCM:s finansiella situation, och därmed för värdet på aktierna som innehas av de anställda genom Cap Actions.
20
Emellertid kan en sådan skada, om än betydande, på de ekonomiska och finansiella intressena hos aktieägare i ett bolag som är en av parterna i ett mål som pågår vid tribunalen, och intressena hos en investeringsfond genom vilken vissa investerare äger aktier i bolaget, inte anses som en direkt skada på aktieägarnas och investeringsfondens intressen i den mening som avses i den rättspraxis som citerats i punkterna 5 och 6 i detta beslut, eftersom en sådan skada inte påverkar deras rättsliga ställning. Dylika intressen sammanfaller nämligen med de intressen som representeras av bolaget som är part i den aktuella tvisten, och påverkas endast indirekt av utgången av tvisten genom de konsekvenser denna utgång har i förhållande till bolaget (beslut av domstolens ordförande AITEC m.fl./kommissionen, C‑97/92, C‑105/92 och C‑106/92, EU:C:1993:954, punkt 15).
21
Av ovanstående följer att tribunalen inte gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning, vare sig i punkt 11 eller i punkterna 14–16 i det överklagade beslutet, då den fann att de intressen Cap Actions åberopat inte påverkas direkt av utgången av den tvist som underställts tribunalen, och därmed inte uppfyller de villkor som uppställs i artikel 40 andra stycket i domstolens stadga.
22
Följaktligen kan överklagandet inte vinna bifall såvitt avser den andra och den femte grunden.
Den tredje grunden
23
Genom den tredje grunden, som avser i punkt 12 i det överklagade beslutet, har Cap Actions gjort gällande att tribunalen gjorde en felaktig bedömning då den fann att Cap Actions inte visat att det pågående företagsrekonstruktionsförfarandet skulle avbrytas för det fall att det omtvistade beslutet ogiltigförklarades. Cap Actions har framhållit att utgången av detta företagsrekonstruktionsförfarande beror på utgången av de tvister som är anhängiga vid unionsdomstolarna angående det statliga stöd som utbetalats till SNCM, bland annat just mål T‑1/15 som ännu inte avgjorts av tribunalen. Dessa tvister är nämligen anledningen till att det offentliga företaget Transdev, som äger majoriteten av aktierna i SNCM, har inlett företagsrekonstruktionsförfarandet. Cap Actions har hävdat att om dessa domstolsförfaranden inte hade inletts skulle SNCM:s underskott ha kunnat åtgärdas genom en omstrukturering av företaget.
24
Det ska härvid erinras om att enligt artikel 256.1 andra stycket FEUF och artikel 58 första stycket i domstolens stadga är tribunalen ensam behörig att dels fastställa de faktiska omständigheterna, utom då det av handlingarna i målet framgår att de fastställda omständigheterna är materiellt oriktiga, dels bedöma dessa faktiska omständigheter. När tribunalen har fastställt eller bedömt de faktiska omständigheterna är domstolen, enligt sagda artikel 256, behörig att pröva den rättsliga kvalificeringen av dessa omständigheter och de rättsföljder som tribunalen har funnit att denna ska medföra (se, bland annat, dom Bavaria/kommissionen, C‑445/11 P, EU:C:2012:828, punkt 23 och där angiven rättspraxis).
25
I förevarande fall fann tribunalen, i punkt 12 i det överklagade beslutet, att SNCM är inblandat i ett flertal anhängiggjorda tvister vid domstolen, och att de belopp som omfattas av det omtvistade beslutet därför endast utgör en del av de belopp som i nuläget ska återbetalas av stödmottagaren. Det var på grundval av dessa konstateranden som tribunalen fann att det inte visats att det företagsrekonstruktionsförfarande som pågick vid nationella domstolar skulle avbrytas för det fall att det omtvistade beslutet ogiltigförklarades.
26
Vid domstolen har Cap Actions i detta avseende endast gjort gällande att majoritetsaktieägaren Transdev, enligt det bevismaterial som Cap Actions framlagt vid tribunalen, beslutade att inleda ett företagsrekonstruktionsförfarande vid nationella domstolar på grund av de tvister angående statligt stöd som är anhängiga vid unionsdomstolarna. Dessa argument visar inte att de faktiska omständigheter som ligger till grund för punkt 12 i det överklagade beslutet är materiellt oriktiga.
27
Det ska således konstateras att Cap Actions har invänt mot tribunalens fastställande av de faktiska omständigheterna i punkt 12 i det överklagade beslutet, utan att visa att det framgår av handlingarna i målet att dessa omständigheter är materiellt oriktiga, och att Cap Actions därigenom har anfört argument som ska avvisas.
28
Av det ovan anförda följer att överklagandet inte kan vinna bifall såvitt avser den tredje grunden.
Den fjärde grunden
29
Genom den fjärde grunden, som avser punkt 13 i det överklagade beslutet, har Cap Actions hävdat att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att likställa intressena hos majoritetsaktieägaren, som är Transdev och inte franska staten, med intressena hos de aktieägande anställda som Cap Actions representerar. Cap Actions har anfört att Transdev vill avveckla sin verksamhet inom sjötransport, medan de aktieägande anställda vill skydda såväl sina tillgångar som sin sysselsättning. Cap Actions har härigenom ett eget intresse av utgången av den tvist som underställts tribunalen, vilket skiljer sig från majoritetsaktieägarens intresse.
30
Såsom redan visats i punkt 20 i detta beslut sammanfaller, i huvudsak, det ekonomiska och finansiella intresset hos aktieägarna i ett bolag med intresset hos själva bolaget som är part i tvisten. De aktieägare vars intressen Cap Actions representerar i förevarande fall är visserligen också anställda hos SNCM, men det ska understrykas att Cap Actions representerar deras intressen i egenskap av aktieägare, vilket Cap Actions uttryckligen har framhållit i sitt överklagande.
31
Tribunalen gjorde en riktig bedömning när den i punkt 13 i det överklagade beslutet fann att, som ett undantag från den regel som det erinrats om i föregående punkt i detta beslut, den omständigheten att en minoritetsaktieägare i ett bolag har andra intressen än majoritetsaktieägaren i bolaget och således, eventuellt, andra intressen än bolaget självt, kan ge denna minoritetsaktieägare ett intresse av utgången av en tvist i vilken bolaget i fråga är part som skiljer sig från bolagets intresse. För att kunna stödja sig på detta undantag måste emellertid minoritetsaktieägaren framföra konkreta omständigheter som styrker att sådana skilda intressen föreligger i förhållande till utgången av det aktuella målet, med beaktande av saken i målet.
32
I förevarande fall fann tribunalen, i punkt 13 i det överklagade beslutet, att Cap Actions inte hade anfört någon konkret omständighet som visade att sådana skilda intressen förelåg. Det följer av den rättspraxis som det hänvisats till i punkt 24 i detta beslut att Cap Actions, genom att invända mot detta fastställande av de faktiska omständigheterna, utan att visa att det framgår av handlingarna i målet att de fastställda omständigheterna är materiellt oriktiga, har anfört argument som ska avvisas.
33
Således ska överklagandet avvisas såvitt avser den fjärde grunden.
34
Av det ovan anförda följer att då ingen av de grunder som Cap Actions har åberopat till stöd för överklagandet har godtagits ska överklagandet ogillas i dess helhet.
Rättegångskostnader
35
Enligt artikel 184.2 i domstolens rättegångsregler ska domstolen besluta om rättegångskostnaderna när överklagandet ogillas. Enligt artikel 138.1 i rättegångsreglerna, som enligt artikel 184.1 ska tillämpas i mål om överklagande, ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna om detta har yrkats. Kommissionen har yrkat att Cap Actions ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom Cap Actions har tappat målet, ska kommissionens yrkande bifallas.
Mot denna bakgrund beslutar domstolens vice ordförande följande:
1)
Överklagandet ogillas.
2)
Cap Actions SNCM ska bära sina rättegångskostnader och ersätta kommissionens rättegångskostnader.
Underskrifter
( * ) Rättegångsspråk: franska.
Full & Egal Universal Law Academy