9.3.2015
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 81/26
Talan väckt den 13 januari 2015 – Costa mot parlamentet
(Mål T-15/15)
(2015/C 081/34)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Paolo Costa (Venedig, Italien) (ombud: advokaterna G. Orsoni och M. Romeo)
Svarande: Europaparlamentet
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
—
fastställa att det beslut som fattades av Europaparlamentets ordförande den 11 november 2014 (delgivet den 28 november 2014) samt alla andra tidigare och senare akter, eller akter som har samband med nämnda beslut, är ogiltiga i den mening som avses i artiklarna 263 och 264 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och
—
förplikta Europaparlamentet att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Talan avser det beslut som fattades av Europaparlamentets ordförande den 11 november 2014 (beslut nr 318189). Beslutet innebär att sökanden inte ska erhålla utbetalning av sin avgångspension från och med juni 2010 och att belopp som utbetalats mellan juli 2009 och maj 2010 återkrävs.
Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.
1.
Första grunden: Åsidosättande av rättsregler, åsidosättande av bestämmelserna om kostnadsersättning och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter samt åsidosättande av artikel 12 i Regolamento per gli assegni vitalizi dei deputati italiani Regolamento per gli assegni vitalizi dei deputati (förordning om livstidsersättning för ledamöter av italienska deputeradekammaren) (nedan kallad förordningen om livstidsersättning).
—
Parlamentet har åsidosatt artikel 12.2a v i förordningen om livstidsersättning, till vilken det hänvisas i bestämmelserna om kostnadsersättning och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter, eftersom den felaktigt har åberopats till stöd för beslutet att upphöra med utbetalningen av pension som grundas på uppdraget som ordförande för hamnmyndigheten i Venedig.
—
Uppdraget som ordförande för hamnmyndigheten i Venedig omfattas inte av tillämpningsområdet för artikel 12.2a v i förordningen om livstidsersättning, eftersom detta uppdrag – såsom framgår av domstolens dom av den 10 oktober 2014, Haralambidis, C-270/13, REU, EU:C:2014:2185 – är ett expertuppdrag som grundas uteslutande på kandidatens styrkta yrkeserfarenheter inom områdena ekonomi och transport. Uppdraget saknar helt politiska kopplingar, saknar helt samband med politiska utnämningar som görs av regeringen och innebär inte utövande av politisk verksamhet.
2.
Andra grunden: Åsidosättande av fördragen och av rättsregler, åsidosättande av artiklarna 4, 6 och [13] FEU, åsidosättande av artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) angående rätten till egendom, åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar och åsidosättande av principen om god tro.
—
Parlamentet har åsidosatt artiklarna 4 och 13 FEU, vilka ålägger parlamentet – och de övriga EU-institutionerna – att alltid säkerställa skydd för berättigade förväntningar som har uppstått inom ramen för gemenskapens rättsordning hos de personer som omfattas av denna rättsordning.
—
Parlamentet har åsidosatt principen om skydd för berättigade förväntningar och principen om god tro, vilka båda är allmänna och grundläggande principer i unionsrätten. De har erkänts och slagits fast i EU-domstolens rättspraxis, av vilken framgår att dessa principer ska iakttas i fråga om återbetalning av belopp som har betalats till en enskild i god tro.
—
Parlamentet har åsidosatt artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen – till vilken det hänvisas i 6 FEU och som har samma värde som fördragen – angående rätten till egendom, eftersom den innebär ett krav på skydd av en enskilds berättigade förväntningar i fråga om att en fordringsrätt som vederbörande har ska kunna utövas.
Full & Egal Universal Law Academy