15.4.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 139/7
Domstolens dom (stora avdelningen) av den 26 februari 2019 (begäran om förhandsavgörande från Østre Landsret — Danmark) — Skatteministeriet mot T Danmark (C-116/16), Y Denmark Aps (C-117/16)
(Förenade målen C-116/16 och C-117/16) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Tillnärmning av lagstiftning - Gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater - Direktiv 90/435/EEG - Undantag från skatteplikt för utdelning som lämnas av bolag i en medlemsstat till bolag i andra medlemsstater - Den som har rätt till utdelningen - Rättsmissbruk - Utdelning som lämnats av ett bolag etablerat i en medlemsstat till ett bolag etablerat i en annan medlemsstat, och som därefter i sin helhet eller nästan i sin helhet förs ut ur Europeiska unionen - Dotterbolag som åläggs en skyldighet att innehålla källskatt på utdelningen)
(2019/C 139/04)
Rättegångsspråk: danska
Hänskjutande domstol
Østre Landsret
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Skatteministeriet
Motpart: T Danmark (C-116/16), Y Denmark Aps (C-117/16)
Domslut
1)
Målen C-116/16 och C-117/16 förenas vad gäller domen.
2)
Den allmänna unionsrättsliga principen enligt vilken enskilda inte genom bedrägeri eller missbruk kan dra fördel av bestämmelser i unionsrätten ska tolkas så, att nationella myndigheter och domstolar, om det föreligger bedrägeri eller missbruk, måste neka skattskyldiga den befrielse från källskatt på vinstutdelning som föreskrivs i artikel 5 i rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater, i dess lydelse enligt rådets direktiv 2003/123/EG av den 22 december 2003, även om ett sådant avslag inte följer av bestämmelser i nationell rätt eller i avtal.
3)
För att ett förfarandemissbruk ska anses vara styrkt krävs det dels att det föreligger vissa objektiva förhållanden av vilka det — trots att de villkor som uppställs i unionsrätten formellt sett är uppfyllda — framgår att syftet med de berörda unionsbestämmelserna inte har uppnåtts, dels att det föreligger en subjektiv faktor, nämligen en avsikt att erhålla en förmån som följer av unionsrätten genom att på ett konstlat sätt konstruera de omständigheter som krävs för att erhålla förmånen. Ett antal indicier kan tillsammans utgöra bevis på att det föreligger ett rättsmissbruk, under förutsättning att dessa indicier är objektiva och samstämmiga. Sådana indicier kan bland annat vara att det finns transitbolag som inte är ekonomiskt berättigade och att bolagskoncernens struktur, de finansiella arrangemangen och lånen är av rent formell karaktär.
4)
En nationell myndighet är inte tvungen att peka ut den eller de enheter som myndigheten anser har rätt till utdelning för att kunna neka att tillerkänna ett bolag ställningen som den som har rätt till denna utdelning eller för att kunna fastställa att det föreligger ett rättsmissbruk.
5)
I en situation i vilken det undantag enligt direktiv 90/435 som innebär att källbeskattning inte ska ske med avseende på utdelning som lämnas av ett bolag med hemvist i en medlemsstat till ett bolag med hemvist i en annan medlemsstat inte är tillämpligt på grund av att det konstaterats föreligga bedrägeri eller missbruk i den mening som avses i artikel 1.2 i detta direktiv, är det inte möjligt att med framgång åberopa de friheter som föreskrivs i EUF-fördraget i syfte att ifrågasätta den förstnämnda medlemsstatens lagstiftning om beskattning av sådan utdelning.
(1) EUT C 270, 25.7.2016.
Full & Egal Universal Law Academy