29.3.2016
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 111/15
Begäran om förhandsavgörande framställd av Augstākā tiesa (Lettland) den 27 januari 2016 – Valsts ieņēmumu dienests mot SIA ”Veloserviss”
(Mål C-47/16)
(2016/C 111/18)
Rättegångsspråk: lettiska
Hänskjutande domstol
Augstākā tiesa
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Valsts ieņēmumu dienests
Motpart: SIA ”Veloserviss”
Tolkningsfrågor
1)
Ska den skyldighet för importören att handla i god tro som föreskrivs i artikel 220.2 b i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (1) av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen tolkas så, att
a)
den inbegriper en skyldighet för importören att kontrollera omständigheterna kring utfärdandet av det A-certifikat som exportören erhållit (certifikat angående varornas beståndsdelar, exportörens roll vid tillverkningen av varorna, etc)?
b)
importören har handlat i ond tro så fort exportören har handlat i ond tro (till exempel när exportören inte har angett det riktiga ursprunget till kostnaderna, värdet för de beståndsdelar som utgör varorna, etc, till tullmyndigheterna i exportlandet)?
c)
skyldigheten att handla i god tro har åsidsatts redan genom att exportören har gett felaktiga upplysningar till tullmyndigheterna i exportlandet, och detta även om också dessa tullmyndigheter har begått misstag när de utfärdat certifikatet?
2)
Kan den skyldighet för importören att handla i god tro som föreskrivs i artikel 220.2 b i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen anses vara visad genom den allmänna beskrivning av situationen som finns i Olafs meddelande och genom Olafs slutsatser, eller måste trots detta de nationella tullmyndigheterna inhämta ytterligare bevisning angående importörens handlande?
(1) EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4.
Full & Egal Universal Law Academy