4.4.2016
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 118/19
Överklagande ingett den 5 februari 2016 av Comunidad Autónoma de Galicia och Redes de Telecomunicación Galegas Retegal, S.A. (Retegal) av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 26 november 2015 i målen T-463/13 och T-464/13, Retegal mot kommissionen
(Mål C-70/16 P)
(2016/C 118/21)
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Klagande: Comunidad Autónoma de Galicia och Redes de Telecomunicación Galegas Retegal, S.A. (Retegal) (ombud: F.J. García Martínez och B. Pérez Conde, abogados)
Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen och SES Astra
Klagandenas yrkanden
Klagandena yrkar att domstolen ska
—
pröva överklagandet i sak och finna att det finns fog för de i överklagandet anförda grunderna för upphävande,
—
upphäva Europeiska unionens tribunals dom av den 26 november 2015 i de förenade målen T-463/13 och T-464/13,
—
slutligt avgöra talan om ogiltigförklaring och bifalla klagandenas yrkanden i första instans rörande kommissionens beslut (1) av den 19 juni 2013 om det statliga stöd SA.28599 (C 23/10 [f.d. NN 36/10, f.d. CP 163/09]) som Konungariket Spanien har genomfört till förmån för utbyggnad av digital markbunden television i avlägsna och mindre urbaniserade områden (utanför Kastilien-La Mancha), och
—
förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Första grunden: Felaktig rättstillämpning bestående i inkonsekvenser i domslutet i den överklagade domen avseende erkännande av fel som klandrats i den fjärde grunden för talan och som det omtvistade beslutet var behäftat med till följd av att Retegal uttryckligen kvalificerats och identifierats som direkt mottagare av ett olagligt statligt stöd och avseende bedömningen av storleken på det belopp som skulle återkrävas
Klagandena vill peka på den uppenbara bristen i den överklagade domen att den inte i domslutet tagit upp erkännandet av de fel, som klandrats i talan, som det omtvistade beslutet var behäftat med (skälen 193 och 194) beträffande den särskilda situationen i Galicien, till följd av att Retegal uttryckligen kvalificerats och identifierats som direkt mottagare av ett olagligt statligt stöd och avseende bedömningen av storleken på det belopp som skulle återkrävas. Även om den överklagade domen satte åt sidan (punkt 153) den rättsligt bindande karaktären av denna felaktiga kvalificering av Retegal som direkt mottagare av det statliga stödet (skäl 193) och den felaktiga bedömningen av storleken på det belopp (skäl 194) som enligt beslutet skulle återbetalas (i domslutet), vilket klagandena instämmer i, återgav tribunalen inte detta uttryckliga konstaterande i domslutet, trots att talan avsåg ogiltigförklaring av dessa oriktiga konstateranden i det omtvistade beslutet, vilka korrekt och faktiskt förklarats inte vara rättsliga bindande. För att domskälen och domslutet ska vara sinsemellan konsekventa, bör därför talan delvis bifallas, utöver av logiska rättssäkerhetsskäl (för att undvika senare konflikter vad gäller tolkningen av det omtvistade beslutets räckvidd i återkravskedet, såsom i förevarande fall).
Andra grunden: Felaktig rättstillämpning på grund av åsidosättande av artikel 107.1 FEUF, genom att tribunalen i den överklagade domen fann att villkoren för att kvalificera den aktuella verksamheten som statligt stöd var uppfyllda
Klagandena begär genom den andra grunden att den överklagade domen ska upphävas, eftersom tribunalen där gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att, vid prövningen av huruvida alla villkoren för att kunna kvalificera de galiciska myndigheternas omtvistade ingripande som statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF var uppfyllda, ha gjort en bedömning som inte iakttar de kriterier som ställts upp i rättspraxis. Även om kommissionen under förfarandet medgett att den inte hade tillräckliga, tillförlitliga och uttömmande upplysningar beträffande den särskilda situationen i Galicien och därmed bekräftade att det gjorts en felaktig bedömning, såsom klagandena gjort gällande i sin talan, fann tribunalen oriktigt i sin dom att Galiciens agerande inte var kopplat till myndighetsutövning (nödvändigt offentligt ingripande till följd av det konstaterade marknadsmisslyckandet i zon II, för att säkerställa att medborgarna även fortsatt ska kunna ta emot tv-signaler efter att de analoga sändningarna upphört) utan var av ekonomisk art. Tribunalen kom till den slutsatsen av den anledningen att den underlåtit att pröva huruvida de faktiska omständigheter som kommissionen åberopat var riktiga i sak, bland annat att kommunernas digitala nätverk inte kunde och inte kan drivas kommersiellt. Tribunalen gjorde också fel som bekräftade kommissionens antagande att det var möjligt att ”tillhandahålla andra tjänster”, skilda från ”stödtjänsterna för markburen digital-tv”, via den stödjande infrastruktur som tillhör kommunförvaltningarna, trots det faktum att en sådan kommersiell drift är materiellt och rättsligt omöjlig.
Om tribunalen hade gjort en fullständig prövning av de konkreta omständigheterna i tvisten, på det sätt som fordras enligt åberopad rättspraxis, skulle den inte kommit till en sådan slutsats, eftersom den digitala infrastrukturen efter de galiciska myndigheternas omtvistade ingripande varken kunde och kan utnyttjas kommersiellt, till följd av sina tekniska egenskaper (en enda pylon och en transmissionslåda), nivån på utrustningen (en enda anläggning för markburen digital-tv) och tillämpliga rättsliga bestämmelser (nationell lagstiftning och endast tillåter kommuner/regioner att tillhandahålla signalbäraren för markburen digital-tv utan ekonomisk ersättning). Åtgärden i fråga kan följaktligen inte anses omfattas av tillämpningsområdet för artikel 107.1 FEUF.
Tredje grunden: Felaktig rättstillämpning i form av ett åsidosättande av skyldigheten att motivera domarna (artikel 36 i stadgan för Europeiska unionens domstol och artikel 81 i tribunalens rättegångsregler) och av artikel 107.1 FEUF, eftersom bedömningen i domen angående stödets selektiva karaktär är felaktig
Genom denna grund gör sökandena gällande att den överklagade domen (punkt 85), när det gäller den aktuella åtgärdens selektiva karaktär, är behäftad med samma bristande motivering och samma felaktiga bedömning som det omtvistade beslutet (punkt 113). Tribunalen har nämligen, utan att analysera eller uttala sig om den brist och felaktighet som påtalats för den, nöjt sig med att ansluta sig till kommissionens åsikt i denna fråga, utan att vare sig redogöra för eller klart och otvetydigt dra slutsatserna av sitt resonemang. Härigenom brister det såväl i skyldigheten att motivera domarna som skyldigheten att utföra en jämförelseanalys i syfte att kunna bedöma om stödet har en selektiv karaktär eller ej. Om tribunalen hade utfört denna analys, hade den konstaterat att situationen för kommunerna i zon II i Galicien och situationen för andra ”företag som använder annan teknik”, såsom intervenienten, inte på något sätt är jämförbara, varken ur faktisk eller rättslig synvinkel, eftersom dessa andra företag inte tillhandahöll, inte var skyldiga att tillhandahålla eller hade för avsikt att tillhandahålla (på de villkor som föreskrivs i nationell lagstiftning, nämligen utan ekonomisk ersättning) tjänsten att ge medborgarna i zon II i Galicien tillgång till digital-tv-signal.
Fjärde grunden: Felaktig rättstillämpning vid tolkningen av artiklarna 14 FEUF och 106.2 FEUF, av protokoll 26 om tjänster av allmänt intresse till FEUF och av tillhörande rättspraxis
Den fjärde grunden består av tre delgrunder som avser åsidosättande av artiklarna 14 FEUF och 106.2 FEUF, av protokoll 26 [om tjänster av allmänt intresse] till FEUF och av tillhörande rättspraxis genom att tribunalen gjort en felaktig tolkning i sin dom av dessa bestämmelser avseende tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Den första delgrunden avser den omständigheten att den överklagade domen inte beaktar medlemsstaternas utrymme för skönsmässig bedömning för att definiera en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. På förevarande fall tillämpas nämligen en tolkning som innebär att utrymmet för skönsmässig bedömning åsidosätts och blir innehållslöst. Den officiella handling som möjliggör det omtvistade offentliga ingripandet innehöll en klar och precis definition av allmännyttig tjänst och uppfyllde samtliga villkor som uppställs i rättspraxis för att kunna betraktas som en korrekt definition av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. I den andra delgrunden understryks den omständigheten att det i den överklagade domen inte slås fast att det gjort ett uppenbart fel när allmännyttig tjänst definierades och att de nationella myndigheternas definition således är uppenbart oriktig, fastän tribunalen konstaterat att det tydligt är fråga om en verksamhet som materiellt kan kvalificeras som varande av allmänt ekonomiskt intresse. I den tredje delgrunden åberopar klagandena felaktig rättstillämpning från tribunalens sida, eftersom den tolkat de nationella bestämmelserna på ett sätt som ledde den till slutsatsen att ingen tydlig, precis definition av ”allmänt ekonomiskt intresse” kan utläsas av domen Altmark. (2)
(1) Kommissionens beslut 2014/489/EU av den 19 juni 2013 om det statliga stöd SA.28599 (C 23/10 [f.d. NN 36/10, f.d. CP 163/09]) som Konungariket Spanien har genomfört till förmån för utbyggnad av digital markbunden television i avlägsna och mindre urbaniserade områden (utanför Kastilien-La Mancha) (EUT L 217, 2014, s. 52).
(2) Dom av den 24 juli 2003, Altmark Trans och Regierungspräsidium Magdeburg, C-280/00, EU:C:2003:415.
Full & Egal Universal Law Academy