18.4.2016
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 136/20
Överklagande ingett den 19 februari 2016 av Republiken Polen av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 3 december 2015 i mål T-367/13, Republiken Polen mot Europeiska kommissionen
(Mål C-105/16 P)
(2016/C 136/26)
Rättegångsspråk: polska
Parter
Klagande: Republik Polen (ombud: B. Majczyna)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
—
ogiltigförklara tribunalens dom av den 3 december 2015 i mål T-367/13, Republiken Polen mot Europeiska kommissionen, i den del den där gjorda första anmärkningen avseende kravet, att använda minst 50 procent av medlen för omstruktureringsverksamheterna, inom ramen för den första grunden för ogiltigförklaring av kommissionens genomförandebeslut 2013/214/EU av den 2 maj 2013 om undantagande från EU-finansiering av vissa betalningar som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (delgivet med nr K(2013) 2436) (1), tillbakavisades,
—
ogiltigförklara kommissionens genomförandebeslut 2013/214/EU av den 2 maj 2013 om undantagande från EU-finansiering av vissa betalningar som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), i den del de utgifter som Republiken Polen anmält som stöd till delvis självförsörjande jordbruk korrigerats med 11 procent till 4 583 950,92 euro respektive 39 583 726,30 euro, och
—
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Republiken Polen har yrkat ogiltigförklaring av tribunalens dom av den 3 december 2015 i mål T-367/13, Republiken Polen mot Europeiska kommissionen, i den del den där gjorda första anmärkningen avseende kravet, att använda minst 50 procent av medlen för omstruktureringsverksamheterna, inom ramen för den första grunden för ogiltigförklaring av kommissionens genomförandebeslut 2013/214/EU av den 2 maj 2013 om undantagande från EU-finansiering av vissa betalningar som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (delgivet med nr K(2013) 2436), tillbakavisades. Denna stat har också yrkat ogiltigförklaring av ovannämnda beslut i den del de utgifter som Republiken Polen anmält som stöd till delvis självförsörjande jordbruk korrigerats med 11 procent till 4 583 950,92 euro respektive 39 583 726,30 euro, samt yrkat att kommissionen ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.
I den överklagade domen ogillade tribunalen Republiken Polens talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut som innebär att vissa utgifter som verkställts av Republiken Polen avseende stöd till delvis självförsörjande jordbruk korrigerats med 8 292 783,94 euro och 71 610 559,39 euro.
Kommissionen har anmärkt att Republiken Polen gjort sig skyldig till fem åsidosättanden avseende utgifter för stöd till delvis självförsörjande jordbruk, däribland åsidosättande av kravet i artikel 33b i förordning nr 1257/1999 (2), att lantbrukaren måste använda minst 50 procent av medlen för omstruktureringsverksamheterna. Det var på grundval av detta åsidosättande som kommissionen utförde en extrapolerad korrigering med 11 procent av de anmälda utgifterna för stöd till delvis självförsörjande jordbruk. Denna korrigering motsvarar den procentsats av de anmälningar där det vid en av kommissionen utförd stickprovskontroll av 100 anmälningar visade sig att kravet, att använda hälften av stödet till omstruktureringsverksamheterna, inte var uppfyllt.
I detta avseende har Republiken Polen mot den överklagade domen gjort gällande en felaktig tillämpning av artikel 33b i förordning nr 1257/1999, eftersom beviljandet av stöd till delvis självförsörjande jordbruk förutsätter att minst 50 procent av medlen till omstruktureringsverksamheterna används trots att detta krav inte föreskrivs i unionsrätten.
Den felaktiga tillämpningen av den ovannämnda bestämmelsen medförde att tribunalen utgick från att kommissionen hade fog för sitt antagande att Republiken Polen enbart hade rätt att bevilja de ursprungliga stödansökningarna i vilka de gynnade jordbrukarna särskilt förpliktat sig att använda minst 50 procent av medlen till omstruktureringsverksamheterna.
Anmärkningen avseende åsidosättandet av kravet att jordbrukaren måste använda minst 50 procent av medlen till omstruktureringsverksamheterna, utgör grund för den extrapolerade korrigeringen på 11 procent av de anmälda utgifterna för stöd till delvis självförsörjande jordbruk.
Enligt Republiken Polen framgår inte kravet att jordbrukaren måste använda minst 50 procent av medlen till omstruktureringsverksamheterna av unionsrätten. Inte i någon av de unionsrättsliga bestämmelserna avseende förutsättningarna för beviljande av stöd till delvis självförsörjande jordbruk föreskrivs det något krav på att jordbrukaren måste använda minst 50 procent av medlen till omstruktureringsverksamheterna. Artikel 33b i förordning nr 1257/1999 föreskriver inte något sådant krav. Ett sådant krav från kommissionen återfinns inte heller i förordning nr 141/2004 (3), om särskilda åtgärder för landsbygdsutveckling, som återfinns i kapitel IXa i förordning nr 1257/1999.
Därför har de polska myndigheterna inte brustit i sin skyldighet att kontrollera att de ovannämnda kraven för beviljande av stöd vad gäller åtgärder för ”Främjande av delvis självförsörjande jordbruk” varit uppfyllda. Den av kommissionen utförda korrigeringen i förhållande till detta åsidosättande är således inte motiverad. Tribunalen har följaktligen felaktigt ogillat Republiken Polens talan om ogiltigförklaring av genomförandebeslut 2013/214/EU, i den del utgifter som Republiken Polen anmält som stöd till delvis självförsörjande jordbruk korrigerats med 11 procent.
(1) EUT L 123, s. 11.
(2) Rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar (EGT L 160, s. 80).
(3) Kommissionens förordning (EG) nr 141/2004 av den 28 januari 2004 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1257/1999 när det gäller övergångsbestämmelser om landsbygdsutveckling för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 24, s. 25).
Full & Egal Universal Law Academy