14.11.2016
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 419/32
Begäran om förhandsavgörande framställd av Fővárosi Törvényszék (Ungern) den 6 september 2016 – Zsolt Sziber mot ERSTE Bank Hungary Zrt.
(Mål C-483/16)
(2016/C 419/43)
Rättegångsspråk: ungerska
Hänskjutande domstol
Fővárosi Törvényszék
Parter i målet vid den nationella domstolen
Kärande: Zsolt Sziber
Svarande: ERSTE Bank Hungary Zrt.
Övrig part i målet: Mónika Szeder
Tolkningsfrågor
1.
Ska följande unionsrättsliga bestämmelser – artikel 129A.1 och 129A.2 jämförd med artikel 129A.3 i Fördraget om upprättande av Europeiska unionen (Romfördraget), artikel 38 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EUT C 362, 2012, s. 2), artikel 7.1 och 7.2 jämförd med artikel 8 i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (1) och skäl 47 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG (2) – tolkas så, att de utgör hinder för en nationell lagstiftning (och tillämpning av denna) som ställer upp ytterligare villkor till men för en part i ett mål (käranden eller svaranden) som mellan den 1 maj 2004 och den 26 juli 2014 i egenskap av konsument ingått ett kreditavtal som innehåller ett oskäligt avtalsvillkor som tillåter att ränta, avgifter och kommission höjs unilateralt eller gör åtskillnad mellan vilken växelkurs som ska tillämpas för köpare respektive säljare (árfolyamrés), genom att dessa ytterligare villkor, för att de rättigheter som följer av att nämnda konsumentavtal är ogiltiga ska kunna göras gällande inför domstol och, i synnerhet, för att domstolen ska kunna pröva målet i sak, fordrar en civilprocessuell rättegångshandling (en ansökan, en ändring av en ansökan, en invändning om ogiltighet från svaranden – mot ett avgörande där konsumenten ålagts förpliktelser – eller en ändring av denna invändning, ett genkäromål eller en ändring av genkäromålet) med obligatoriskt innehåll, medan en annan part i målet, som inte har ingått ett kreditavtal i egenskap av konsument eller som under samma period i egenskap av konsument har ingått ett kreditavtal av annat slag än det ovannämnda inte behöver ge in en sådan rättegångshandling med ett visst innehåll?
2.
Oavsett om EU-domstolen besvarar den första frågan jakande eller nekande, en fråga som är formulerad i mer allmänna ordalag än denna andra fråga: Ska de unionsrättsliga bestämmelser som räknas upp i den första frågan tolkas så, att de utgör hinder för att följande ytterligare obligatoriska villkor tillämpas på den part i målet som i egenskap av konsument har ingått ett kreditavtal i den mening som avses i den första frågan:
a)
En ansökan i målet, en ändring av en ansökan, en invändning om ogiltighet från svaranden – mot ett avgörande där konsumenten ålagts förpliktelser – eller en ändring av denna invändning, ett genkäromål eller en ändring av genkäromålet som ges in av en part i målet (kärande eller svaranden) som i egenskap av konsument har ingått ett kreditavtal i den mening som avses i den första frågan kan bara tas upp till sakprövning om parten i denna rättegångshandling inte bara begär att rätten helt eller delvis ogiltigförklarar konsumentkreditavtalet i den mening som avses i den första frågan utan även tillämpar de rättsverkningarna av en fullständig ogiltigförklaring, medan en annan part i målet, som inte har ingått ett kreditavtal i egenskap av konsument eller som under samma period i egenskap av konsument har ingått ett kreditavtal av annat slag än det ovannämnda inte behöver ge in en sådan rättegångshandling med ett visst innehåll.
b)
En ansökan i målet, en ändring av en ansökan, en invändning om ogiltighet från svaranden – mot ett avgörande där konsumenten ålagts förpliktelser – eller en ändring av denna invändning, ett genkäromål eller en ändring av genkäromålet som ges in av en part i målet (kärande eller svaranden) som i egenskap av konsument har ingått ett kreditavtal i den mening som avses i den första frågan kan bara tas upp till sakprövning om parten i denna rättegångshandling inte bara begär att rätten helt eller delvis ogiltigförklarar konsumentkreditavtalet i den mening som avses i den första frågan utan bland rättsverkningarna av en fullständig ogiltigförklaring begär att den rättsliga situation som rådde innan avtal ingicks ska återupprättas, medan en annan part i målet, som inte har ingått ett kreditavtal i egenskap av konsument eller som under samma period i egenskap av konsument har ingått ett kreditavtal av annat slag än det ovannämnda inte behöver ge in en sådan rättegångshandling med ett visst innehåll.
c)
En ansökan i målet, en ändring av en ansökan, en invändning om ogiltighet från svaranden – mot ett avgörande där konsumenten ålagts förpliktelser – eller en ändring av denna invändning, ett genkäromål eller en ändring av genkäromålet som ges in av en part i målet (kärande eller svaranden) som i egenskap av konsument har ingått ett kreditavtal i den mening som avses i den första frågan kan bara tas upp till sakprövning om denna rättegångshandling, vad gäller tiden från det att avtalsförhållandet ingicks till dess att begäran gavs in, innehåller ett bokslut som är exceptionellt komplext i matematiskt hänseende (i enlighet med vad de nationella bestämmelserna föreskriver), som ska göras med hänsyn tagen även till bestämmelserna om växling till ungerska forint och som ska inkludera en detaljerad redogörelse, uppdelad på ett sådant sätt att den kan kontrolleras aritmetiskt, där det anges vilka upplupna belopp som ska betalas enligt avtalet, vilka belopp som käranden har betalat, vilka upplupna belopp som ska betalas, fastställda utan beaktande av det ogiltiga avtalsvillkoret, och differensen mellan dem, och ska ange i form av en totalsumma hur mycket skulden till kreditinstitutet uppgår till för den part som i egenskap av konsument har ingått ett kreditavtal i den mening som avses i den första frågan, eller om denne eventuellt erlagt ett överskottsbelopp, medan en annan part i målet, som inte har ingått ett kreditavtal i egenskap av konsument eller som under samma period i egenskap av konsument har ingått ett kreditavtal av annat slag än det ovannämnda inte behöver ge in en sådan rättegångshandling med ett visst innehåll?
3.
Ska de unionsrättsliga bestämmelser som räknas upp i den första frågan tolkas så, att en överträdelse av dessa bestämmelser genom uppställande av de ovan (i den första och den andra frågan) nämnda ytterligare villkoren samtidigt innebär en överträdelse av artiklarna 20, 21 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EUT C 326, 2012, s. 2), med beaktande även av (delvis även i den första och den andra frågan) att domstolarna i medlemsstaterna måste tillämpa unionsrätten på konsumentskyddsområdet även på faktiska omständigheter som inte är av gränsöverskridande karaktär, eller med andra ord rent interna, i enlighet med EU-domstolens dom av den 5 december 2000, Guimont (C-448/98, EU:C:2000:663), punkt 23, dom av den 10 maj 2012, Duomo Gpa m.fl. (C-357/10–C-359/10, EU:C:2012:283), punkt 28, och beslut av den 3 juli 2014, Tudoran (C-92/14, EU:C:2014:2051), punkt 39? Eller ska det, i den mån de kreditavtal som den första tolkningsfrågan avser är ”kreditavtal grundade på en utländsk valuta”, anses att det redan därigenom är fråga om en gränsöverskridande situation?
(1) Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, 1993, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 169).
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG (EUT L 133, 2008, s. 66).
Full & Egal Universal Law Academy