18.4.2016
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 136/42
Talan väckt den 29 februari 2016 – Italien mot kommissionen
(Mål T-91/16)
(2016/C 136/58)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Republiken Italien (ombud: G. Palmieri och P. Gentili, avvocato dello Stato)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
—
ogiltigförklara, i enlighet med artikel 264 FEUF, kommissionens beslut C(2015)9413 av den 17 december 2015, delgett den 18 december 2015, om nedsättning av det stöd som beviljats av Europeiska socialfonden till det regionala operativa programmet för Sicilien, som ingår i gemenskapens strukturåtgärder i italienska regioner som omfattas av mål 1 (POR Sicilien 2000–2006) och fastställa att de italienska myndigheternas begäran om slutlig betalning ska beviljas fullt ut av kommissionen, och
—
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden sex grunder.
1.
Första grunden: Det angripna beslutet har antagits med stöd av en rättsstridig upprepning av den granskning som föreskrivs i artikel 30 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (EGT L 161, s. 1). Granskningen återupptogs och gjordes om för revisionsåret 2008, trots att en sådan redan hade gjorts, åtminstone vad gäller attesterade utgifter per den 31 december 2006, och avslutat i och med revisionsåren 2005 och 2006.
2.
Andra grunden: Det angripna beslutet strider mot principen om god förvaltning, eftersom att kommissionen meddelade resultaten av granskningen avseende revisionsåret 2008 arton månader efter utsatt tid.
3.
Tredje grunden: Det angripna beslutet förvanskar de faktiska omständigheterna, eftersom det i beslutet inte beaktas att felprocenten minskade under den period som följde på revisionsåren 2005 och 2006. Närmare bestämt minskade den från 53,13 % till 3,05 % år 2007 och till 1,45 % åren 2008 och 2009.
4.
Fjärde grunden: Det angripna beslutet strider mot proportionalitetsprincipen, eftersom det i beslutet inte beaktas att de attesterade utgifterna för åren 2007–2009, med avseende på vilka felprocenten vad mycket låg, motsvarade ungefär hälften av det totala beloppet för programmet när det gäller ESF:s andel.
5.
Femte grunden: Det angripna beslutet saknar stöd i såväl faktiskt som rättsligt hänseende, eftersom det däri anges att de systemiska brister som hade konstaterats och rättats till under perioden fram till den 31 december de 2006 kvarstod under de tre efterföljande åren, dock utan att det gjorts någon särskild kontroll i det avseendet.
6.
Sjätte grunden: Det angripna beslutet är bristfälligt motiverat. I beslutet har kommissionen använt sig av extrapoleringsmetoden, som består i att extrapolera felprocenten för redan granskade utgifter på utgifter som inte har granskats, trots att denna metod endast föreskrivs i de förordningar som var tillämpliga på programmen för åren 2007–2009. Vad beträffar åren 2007–2009 uppgår den uppskattade felprocenten till 8,39 %, trots att de italienska myndigheterna förklarade att urvalet enligt artikel 10 i kommissionens förordning (EG) nr 438/2001 av den 2 mars 2001 om genomförandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr 1260/1999 beträffande förvaltnings- och kontrollsystemen för stöd som beviljas inom ramen för strukturfonderna (EGT L 63, s. 21) inte var balanserat. Trots att det gav intrycket av att vara ett statistiskt urval, var det nämligen medvetet fokuserat på de projekt som innehöll riskfaktorer.
Full & Egal Universal Law Academy