25.7.2016
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 270/56
Talan väckt den 27 maj 2016 – Saleh Thabet mot rådet
(Mål T-274/16)
(2016/C 270/63)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Suzanne Saleh Thabet (Kairo, Egypten) (ombud: B. Kennelly och J. Pobjoy, Barristers, och G. Martin och M. Rushton, Solicitors)
Svarande: Europeiska unionens råd
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
—
ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2016/411 av den 18 mars 2016 om ändring av beslut 2011/172/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Egypten (EUT L 74, 2016, s. 40), i den del det rör sökanden,
—
fastställa att artikel 1.1 i rådets beslut 2011/172/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Egypten (EUT L 76, 2011, s. 63) och artikel 2.1 i rådets förordning (EU) nr 270/2011 av den 21 mars 2011 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Egypten (EUT L 76, 2011, s. 4) inte får tillämpas i den del de rör sökanden, och till följd därav ogiltigförklara beslut (Gusp) 2016/411, i den del det rör sökanden, och
—
förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden sex grunder.
1.
Första grunden: Rådet har underlåtit att ange en korrekt rättslig grund för artikel 1.1 i beslut 2011/172/Gusp (nedan kallat beslutet) och artikel 2.1 i förordning (EU) nr 270/2011 (nedan kallat förordningen). Det finns inga bevis för att rådet gjorde någon prövning av den rättsliga grunden för artikel 1.1 i beslutet när den antog det omtvistade beslutet, trots att den uttryckligen var förpliktad att göra detta enligt artikel 5 i beslutet. Den omständigheten att artikel 1.1 kan ha haft en giltig rättslig grund när den först antogs, den 21 mars 2011, innebär inte att den har en bestående rättslig grund fram till år 2016 eller senare.
2.
Andra grunden: Åsidosättande av sökandens rättigheter enligt artikel 6, jämförd med artiklarna 2 och 3 FEU och artiklarna 47 och 48 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, genom rådets antagande att rättegångarna i Egypten inte stred mot grundläggande mänskliga rättigheter.
3.
Tredje grunden: Rådet har gjort en uppenbart oriktig bedömning när den fann att kriteriet för att föra upp sökanden i förteckningen i artikel 1.1 i beslutet och artikel 2.1 i förordningen var uppfyllt.
4.
Fjärde grunden: Rådet har inte angett tillräckliga skäl för att återuppföra sökanden i förteckningen.
5.
Femte grunden: Rådet har kränkt sökandens rätt till försvar och rätten till en god förvaltning och till en effektiv domstolsprövning. Rådet har i synnerhet underlåtit att omsorgsfullt och opartiskt undersöka huruvida de skäl som påstods motivera att sökanden återuppfördes i förteckningen var välgrundade med hänsyn till vad sökanden anfört före återuppförandet.
6.
Sjätte grunden: Rådet har, utan att det varit motiverat eller proportionerligt, åsidosatt sökandens grundläggande rättigheter, inklusive hennes rätt till skydd för sin egendom och sitt anseende. Rådets beslut (Gusp) 2016/411 får långtgående följder för henne, både vad gäller hennes egendom och vad gäller hennes anseende i världen. Rådet har inte visat att frysningen av sökandens penningmedel och ekonomiska resurser har ett samband med, eller berättigas av, något legitimt syfte, och har ännu mindre visat att denna frysning står i proportion till något sådant syfte.