31.10.2016
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 402/59
Talan väckt den 19 september 2016 – Credito Fondiario mot SRB
(Mål T-661/16)
(2016/C 402/71)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Credito Fondiario SpA (Rom, Italien) (ombud: advokaterna F. Sciaudone, F. Iacovone, S. Frazzani och A. Neri,)
Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
—
ogiltigförklara Gemensamma resolutionsnämndens första och andra beslut,
—
fastställa att artikel 5.1 f i delegerad förordning (EU) nr 2015/63, på vilka de angripna besluten grundar sig, är oförenlig med principen om likabehandling, proportionalitetsprincipen och rättssäkerhetsprincipen, vilka erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
—
fastställa att bilaga I till delegerad förordning (EU) nr 2015/63, på vilken de angripna besluten grundar sig, är oförenlig med principen om likabehandling, proportionalitetsprincipen och rättssäkerhetsprincipen, vilka erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
—
fastställa att delegerad förordning (EU) nr 2015/63, på vilken de angripna besluten grundar sig, är oförenlig med näringsfriheten, vilken erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och
—
förplikta Gemensamma resolutionsnämnden att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Talan har väckts mot Gemensamma resolutionsnämndens beslut under verkställande möte SRB/ES/SRF/2016/06 av den 15 april 2016 (första beslutet) och SRB/ES/SRF/2016/13 av den 20 maj 2016 (andra beslutet), vilka, med avseende på sökanden, fastställer det förhandsbidrag som föreskrivs i delegerad förordning (EU) nr 2015/63 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU avseende förhandsbidrag till finansieringsarrangemang för resolution (EUT L 11, 2015, s. 44).
Till stöd för sin talan åberopar sökanden sju grunder.
1.
Första grunden: Underlåtenhet att delge Credito Fondiario det första och det andra beslutet.
—
Banca d’Italia meddelade inte svaranden de två besluten från Gemensamma resolutionsnämnden, såsom föreskrivs i artikel 5 i genomförandeförordning (EU) nr 2015/81 om fastställande av enhetliga villkor för tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 vad gäller förhandsbidrag till den gemensamma resolutionsfonden (EUT L 15, 2015, s. 1), utan kommunicerade endast det belopp som skulle betalas vilket äventyrade svarandens rätt att väcka talan i tid. Nämnden fullgjorde inte sin skyldighet att övervaka delgivningen.
2.
Andra grunden: Åsidosättande av artikel 296 andra stycket FEUF på grund av bristande motivering och åsidosättande av skyldigheten att inleda ett kontradiktoriskt förfarande innan beslut om förhandsbidrag kunde fattas.
—
De angripna besluten saknar motivering med avseende på hur förhandsstödet har beräknats, vilket har äventyrat sökandens möjligheter att faktiskt kontrollera huruvida besluten är legitima och på vilka grunder de har fattats.
3.
Tredje grunden: felaktig tillämpning av artikel 5.1 f i delegerad förordning (EU) nr 2015/63.
—
Det av Credito Fondiario krävda förhandsbidraget står inte i proportion till institutets riskprofil och vilar på en felaktig bedömning av dess skulder.
4.
Fjärde grunden: Åsidosättande av artiklarna 4.1 och 6 i delegerad förordning (EU) nr 2015/63. Felaktig bedömning av Credito Fondiarios riskprofil.
—
Credito Fondiario hade, per den 31 december 2014, en låg riskprofil, baserad på de parametrar som anges i artiklarna 4.1 och 6 i delegerad förordning (EU) nr 2015/63. Det bidrag som nämnden beräknat motsvarar bidraget för institut med hög riskprofil, och följer av nämndens underlåtenhet att beakta kvalificeringskriterierna och kriterierna för riskminimering som föreskrivs i ovannämnda bestämmelser.
5.
Femte grunden: Åsidosättande av artiklarna 20 och 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – likabehandling.
—
Artikel 5.1 f i och bilaga I till delegerad förordning (EU) nr 2015/63 innebär ett åsidosättande av principen om likabehandling eftersom de föreskriver diskriminerande behandling i sektorn i fråga.
6.
Sjätte grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen och rättssäkerhetsprincipen.
—
Besluten, som inte beaktar sökandens låga riskprofil, med krav på förhandsbidrag motsvarande bidraget för ett institut med en hög riskprofil, strider mot proportionalitetsprincipen och rättssäkerhetsprincipen.
7.
Sjunde grunden: Åsidosättande av artikel 16 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – näringsfrihet.
—
Delegerad förordning (EU) nr 2015/63, vilken inför strängare krav än dem som föreskrivs i europeisk banklagstiftning och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 2014, s. 1), i fråga om riskbedömningen av ett institut samt inför godtyckliga element i beräkningen av förhandsbidraget, strider mot principen om likabehandling, rättssäkerhetsprincipen och näringsfriheten.