16.1.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 14/42
Talan väckt den 3 november 2016 – Paulini mot ECB
(Mål T-764/16)
(2017/C 014/51)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Jörn Paulini (Frankfurt am Main, Tyskland) (ombud: advokaterna L. Levi och M. Vandenbussche)
Svarande: Europeiska centralbanken (ECB)
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
—
ogiltigförklara beslutet av den 15 december 2015, i dess ändrade lydelse av den 10 februari 2016, med uppgift om sökandens ersättning enligt den årliga översynen av löner och ersättningar (ASBR) för år 2015,
—
tillerkänna sökanden skadestånd för materiell skada i enlighet med vad som redogjorts för i punkterna 99 – 103 i ansökan,
—
tillerkänna sökanden skadestånd för den ideella skada vederbörande lidit beräknat till10 000 euro,
—
förplikta svaranden att ersätta samtliga rättegångskostnader.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.
1.
Första grunden: Genom den första grunden har sökanden gjort gällande att 2015 års ASBR är rättsstridig såtillvida den åsidosätter principen om icke-diskriminering, artikel 51 i tjänsteföreskrifterna, samt artiklarna 12 och 21 i Europeiska unionens stadga. I andra hand att det angripna beslutet är rättsstridigt såtillvida det åsidosätter riktlinjerna för 2015 års ASBR och är behäftat med en uppenbart oriktig bedömning.
Sökanden anser att riktlinjerna för 2015 års ASBR är rättsstridiga såtillvida de missgynnar personal som är begränsat tillgängliga inom deras verksamhetsområden på grund av orsaker som objektivt sett ligger utom deras kontroll, såsom sjukfrånvaro, deltidsarbete på grund av en funktionsnedsättning eller tid avsatt till aktiviteter inom personalkommittén (eller en kombination av dessa faktorer), i förhållande till kollegor som är tillgängliga för heltidsarbete inom sina verksamhetsområden. Det angripna beslutet, som antogs på grundval av de rättsstridiga riktlinjerna för ASBR är således också rättsstridigt.
För det fall att riktlinjerna för 2015 års ASBR befinns lagenliga anför sökanden i andra hand att det angripna beslutet likväl åsidosatte dessa riktlinjer såtillvida sökandens frånvaroperioder tillämpades på ett diskriminerande sätt i hans fall, och de borde dessutom ha tillämpats som en positiv beteendeattityd med en gynnande effekt på ASBR-ersättningen. Samtliga faktorer som ska bedömas i enlighet med riktlinjerna för 2015 års ASBR borde uppenbart ha resulterat i en högre ASBR-ersättning.
2.
Andra grunden: Genom den andra grunden har sökanden gjort gällande att, med beaktande av hur formeln för tid avsatt till personalrepresentativ verksamhet tillämpades, är det angripna beslutet rättsstridigt såtillvida det inte justerade för sjukfrånvaro och därmed åsidosatte beslutet av den 18 december 2008, principen om icke-diskriminering, artiklarna 12 och 21 i Europeiska unionens stadga, samt artikel 51 i tjänsteföreskrifterna. För det fall att beslutet av den 18 december 2008 inte gör det möjligt att justera för sjukfrånvaro anför sökanden i andra hand att beslutet av den 18 december 2008 är rättsstridigt i det avseendet.
Sökanden anser att ECB skulle ha justerat för sökandens sjukfrånvaro, såsom framgår av vederbörandes tidsrapportering för januari och februari 2015, när ECB beräknade sökandens ASBR-ersättning för verksamheten som personalrepresentant med tillämpning av formeln som framgår av beslutet av den 18 december 2008 på ASBR formeln för personal i förhållande till deras personalrepresentativa verksamhet.
För det fall att beslutet av den 18 december 2008 inte medför en sådan möjlighet har klaganden i andra hand gjort gällande att beslutet är rättsstridigt i detta avseende, då medlemmar i personalkommittén vars tidsupplägg behövde omfördelas på grund av hälsorelaterad frånvaro missgynnas i förhållande till heltidsarbetande kollegor, trots att de ger likvärdiga prestationer och resultat, och förfördelas på grund av deras delaktighet i personalkommittén
3.
Tredje grunden: Genom den tredje grunden har sökanden gjort gällande, angående den praxis som består i att avrunda, ett åsidosättande av ECB:s beslut av den 18 december 2008 såvitt beslutet av den 18 december 2008 inte ger någon möjlighet för medlemmar av personalkommittén att avrunda. I andra hand, för det fall att beslutet av den 18 december 2008 ger en möjlighet för medlemmar av personalkommittén att avrunda, är beslutet uppenbart omotiverat och bristfälligt i det avseendet.
Genom det andra yrkandet bestred sökanden att beslutet av den 18 december 2008 var lagenligt för det fall att beslutet ska tolkas som att det inte gör det möjligt att justera för sökandens sjukfrånvaro vid tillämpningen av den formel som fastställts för att beräkna ASBR-ersättning. Genom det yrkandet bestred sökanden beslutets laglighet endast i det avseendet. Dessutom tillämpar ECB en praxis bestående i att runda av det resultat som formeln ger, för att sedan omvandla det till grader, och därefter omvandla dessa avrundade grader till procent återigen för att fastställa den löneökning som den anställde ska erhålla.
Sökanden invänder mot denna praxis, som inte har något rättsligt stöd i det tillämpliga regelverket och i synnerhet inte i beslutet av den 18 december 2008. I andra hand, för det fall att beslutet av den 18 december 2008 ger en möjlighet för medlemmar av personalkommittén att avrunda, är beslutet rättsstridigt i det avseendet eftersom det är uppenbart omotiverat och bristfälligt.
Full & Egal Universal Law Academy