14.1.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 16/18
Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 7 november 2018 (begäran om förhandsavgörande från Raad van State – Nederländerna) – K, B mot Staatssecretaris van Veiligheid en Justitie
(Mål C-380/17) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Domstolens behörighet - Direktiv 2003/86/EG - Rätt till familjeåterförening - Artikel 12 - Underlåtenhet att iaktta fristen på tre månader efter det att internationellt skydd beviljats - Person som uppfyller kraven för att betecknas som alternativt skyddsbehövande - Avslag på en viseringsansökan))
(2019/C 16/22)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Raad van State
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: K, B
Motpart: Staatssecretaris van Veiligheid en Justitie
Domslut
1)
EU-domstolen är behörig, enligt artikel 267 FEUF, att tolka artikel 12.1 i rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening i en sådan situation som den i det nationella målet, i vilken den hänskjutande domstolen ska pröva frågan om rätt till familjeåterförening för en person som har status som alternativt skyddsbehövande, när denna bestämmelse har gjorts tillämplig i en sådan situation på ett direkt och ovillkorligt sätt genom nationell rätt.
2)
Artikel 12.1 i direktiv 2003/86 utgör inte hinder för en nationell lagstiftning som gör det möjligt att avvisa en ansökan om familjeåterförening som ingetts för en familjemedlem till en flykting på grundval av de förmånligare bestämmelserna för flyktingar i kapitel V i direktivet, med motiveringen att denna ansökan ingavs mer än tre månader efter det att referenspersonen beviljats flyktingstatus, samtidigt som lagstiftningen erbjuder en möjlighet att ansöka på nytt inom ramen för ett annat system, under förutsättning att det i denna lagstiftning:
—
föreskrivs att ett sådant skäl för avvisning inte gäller i sådana situationer där det på grund av särskilda omständigheter är objektivt sett ursäktligt att den första ansökan gavs in för sent,
—
föreskrivs att de berörda personerna ska få fullständig information om vilka konsekvenser ett beslut om att avvisa den första ansökan kan få och vilka åtgärder de kan vidta för att på ett effektivt sätt göra gällande sin rätt till familjeåterförening, och
—
säkerställs att de referenspersoner som erkänts som flyktingar även fortsättningsvis omfattas av de förmånligare villkor för rätten till familjeåterförening som gäller för flyktingar enligt artiklarna 10 och 11 eller artikel 12.2 i direktivet.
(1) EUT C 300, 11.9.2017.
Full & Egal Universal Law Academy