6.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 178/7
Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunalul Sibiu (Rumänien) den 6 mars 2017 – Liviu Petru Lupean, Oana Andreea Lupean mot OTP BAAK NYRT genom OTPBANK SA genom Sucursala Sibiu, OTP BAAK NYRT genom OTPBANK SA
(Mål C-119/17)
(2017/C 178/08)
Rättegångsspråk: rumänska
Hänskjutande domstol
Tribunalul Sibiu
Parter i målet vid den nationella domstolen
Kärande: Liviu Petru Lupean, Oana Andreea Lupean
Svarande: OTP BAAK NYRT genom OTPBANK SA genom Sucursala Sibiu, OTP BAAK NYRT genom OTPBANK SA
Tolkningsfrågor
1)
Ska artikel 4.1 i rådets direktiv 93/[1]3/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (1), jämförd med principen ”in dubio pro consumer” som följer av artikel 5.1 andra meningen i samma direktiv och EU-domstolens praxis, tolkas så, att avtalsvillkoren i ett låneavtal med en bank enligt vilka
—
låntagaren har beviljats ett belopp uttryckt i en valuta (utländsk valuta) och således har skyldighet att återbetala det i samma valuta (utländsk valuta), men förhållandena kring ingåendet och genomförandet av avtalet visar att lånet i praktiken har utbetalats i en helt annan valuta och det nominella beloppet endast används virtuellt och för i beräkningssyfte,
—
hela risken för uppgång av det externa och/eller interna värdet av det virtuellt använda nominella beloppet (utländsk valuta) överförs till låntagaren (konsumenten), även om vederbörande har fått utbetalt ett annat fullgörelsebelopp som i verkligheten har förbrukats,
—
den aktuella mekanismen för växling av det virtuellt använda nominella beloppet inte har angetts på ett transparent sätt, så att en väl upplyst konsument har möjlighet att, utifrån klara och begripliga kriterier, förutse vad de ekonomiska följderna blir för honom eller henne genom avtalets ingående,
—
konsumenten är skyldig att i samband med avbetalningarna erlägga belopp som följer av skillnaden mellan de avbetalningsbelopp som har beräknats enligt det nominella belopp som virtuellt har erbjudits låntagaren och de avbetalningsbelopp som har beräknats enligt det i praktiken förbrukade fullgörelsebeloppet,
kan riskera att uppfattas som oskäliga?
2)
Om den första frågan besvaras jakande, vilka kriterier ska då den nationella domstolen tillämpa för att pröva om ifrågavarande avtalsvillkor under de omständigheter som beskrivs i den första frågan är oskäliga?
3)
Kan de avtalsvillkor som beskrivs i den första frågan anses ligga utanför låneavtalets huvudföremål?
(1) Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, 1993, s. 29, svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 169)
Full & Egal Universal Law Academy