Mål C-235/17: Talan väckt den 5 maj 2017 – Europeiska kommissionen mot Ungern
C4122017SV1120120170505SV0019112122
Talan väckt den 5 maj 2017 – Europeiska kommissionen mot Ungern
(Mål C-235/17)2017/C 412/19Rättegångsspråk: ungerska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: L. Malferrari och L. Havas)
Svarande: Ungern
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
—
fastställa att Ungern har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 49 och 63 FEUF och artikel 17 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna genom att anta lagstiftning som begränsar nyttjanderätter till landsbygdsfastigheter, och
—
förplikta Ungern att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Kommissionen anser att den omtvistade ungerska lagstiftningen är oförenlig med Ungerns skyldigheter enligt artiklarna 49 och 63 FEUF och artikel 17 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, eftersom den på ett uppenbart oproportionerligt sätt begränsar nyttjanderätter till jordbruks- och skogsfastigheter.
Undertryckandet i lag av nyttjanderätterna utgör en inskränkning av etableringsrätten enligt artikel 49 FEUF, särskilt som upphävandet av nyttjanderätten förhindrar eller gör det orimligt svårt för dem som hittills varit rättsinnehavare att etablera sig i Ungern (eller förvärva nyttjanderätter till landsbygdsfastigheter) i syfte att utveckla verksamheten där och med sin ekonomiska aktivitet bidra till att knyta ekonomiska och sociala band inom unionen. Kommissionen anser att undertryckandet i lag av nyttjanderätterna kan utgöra ett hinder för utövandet av etableringsrätten eller avkräcka från att utöva denna rätt.
Den ungerska lagstiftningen strider också mot den fria rörligheten för kapital, eftersom den har till resultat att hindra eller begränsa investeringar i fastigheter belägna i Ungern för personer som inte är ungerska medborgare. En sådan lagstiftning leder till att existerande nyttjanderätter förlorar i värde, vilket också innebär en begränsning av den fria rörligheten för kapital.
Den ungerska lagstiftningen inför en indirekt diskriminering genom att göra en åtskillnad till nackdel för de av Europeiska unionens medborgare som inte har ungerskt medborgarskap.
Ovannämnda frihetsinskränkning är inte motiverad, varken sett till något av de motiv som anges i fördraget eller till övriga motiv som den ungerska regeringen anfört under förfarandet.
Särskilt oacceptabelt är den ungerska regeringens argument för att försvara inskränkningen, nämligen att det behövs för att sätta stopp för en rådande rättsstridighet. Enligt kommissionen kan det inte allmänt antas – vilket inte heller har visats i något konkret fall – att alla avtal om nyttjanderätt till landsbygdsfastigheter i Ungern som ingåtts av utländska medborgare redan från det att de ingicks var rättsstridiga och ogiltiga. Inte heller kan det påståendet godtas att det följer av bristen på godkännande för valutaväxling enligt den lagstiftning som gällde före år 2002 att samtliga nyttjanderättsavtal är rättsstridiga.
Den inskränkning som införts genom den ungerska lagstiftningen uppfyller inte kravet på proportionalitet, eftersom den inte är ägnad att uppnå de eftersträvade målen
La limitación introducida por la normativa húngara no satisface la exigencia de proporcionalidad, al no ser apta para realizar los objetivos perseguidos y, además, exceder ampliamente de lo necesario para alcanzar tales objetivos.
La normativa húngara no cumple con lo exigido por los principios de seguridad jurídica y de protección de la confianza legítima ni garantiza una indemnización adecuada a los perjudicados por la supresión o la limitación de los derechos de usufructo.
Según la Comisión, la normativa húngara controvertida contraviene el derecho de propiedad reconocido por el artículo 17 de la Carta. En determinados casos se interfiere en el derecho de propiedad aun cuando la infracción no se extienda a las tres facultades de la ”propiedad” (uso y disfrute, posesión y disposición).
Full & Egal Universal Law Academy