8.1.2018
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 5/18
Överklagande ingett den 22 september 2017 av Republiken Polen av det beslut som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 13 juni 2017 i mål T-137/16, Uniwersytet Wrocławski mot Agencja Wykonawcza ds. Badań Naukowych (REA)
(Mål C-561/17 P)
(2018/C 005/26)
Rättegångsspråk: polska
Parter
Klagande: Republiken Polen (ombud: B. Majczyna)
Övriga parter i målet: Uniwersytet Wrocławski och Agencja Wykonawcza ds. Badań Naukowych (REA)
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
—
upphäva det beslut som Europeiska unionens tribunal (åttonde avdelningen) antog den 13 juni 2017 i mål Uniwersytet Wrocławski/Agencja Wykonawcza ds. Badań Naukowych (REA), T-137/16 i dess helhet,
—
återförvisa målet till tribunalen för ett nytt avgörande,
—
förplikta vardera part att bära sina rättegångskostnader, och
—
fördela målet på den stora avdelningen enligt artikel 16 tredje stycket i domstolens stadga.
Grunder och huvudargument
Republiken Polen har för det första gjort gällande att det överklagade beslutet innebär ett åsidosättande av artikel 19 tredje och fjärde stycket i domstolens stadga eftersom grunderna för detta är felaktiga. Det överklagade beslutet stöder sig på unionsdomstolarnas rättspraxis, enligt vilken kravet på juristers oberoende, enligt artikel 19 i domstolens stadga, ovillkorligen härrör från brister i arbetsförhållandet mellan jurister och deras klienter. Enligt Republiken Polens uppfattning vilar denna tolkning av domstolens rättspraxis på en felaktig grund och bör ses över.
Det överklagade beslutet, som grundar sig på unionsdomstolarnas hittillsvarande rättspraxis, går dessutom utanför de gränser som fastställs genom denna rättspraxis. I det överklagade beslutet är kravet på oberoende nämligen inte enbart relaterat till brister i arbetsföhållanden utan även till brister i civilrättsliga förhållanden och brister avseende risker i juristers yrkesutövning vars effekter inte har uttryckts genom något rättsligt yttrande.
Resultatet av detta tillvägagångssätt går långt utöver att begränsa rätten till skydd vid unionsdomstolarna. Denna begränsning är baserad på många oklarheter och godtyckliga kriterier, och saknar något uttryckligt stöd i unionsrättsliga bestämmelser eller något begripligt mål.
Republiken Polen har för det andra gjort gällande att det överklagade beslutet innebär ett åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen. Det överklagade beslutet introducerar nya, brett definierade premisser om befullmäktigades oberoende, gällande brister avseende risker i yrkesmiljön, vilka inte ger någon vägledning för hur bedömningen ska genomföras. Detta resultat är inte fastställt eller har valts genom att fullmakten uppfyller villkoren om oberoende och detta klagomål ska således tillåtas.
Republiken Polen har för det tredje gjort gällande att det överklagade beslutets motivering är otillräcklig för att kunna förstå skälen till beslutet, varigenom domstolen medgav att fullmakten inte uppfyllde kraven på oberoende och förkastade dess underskrift till följd av klagomålet.
Domstolen förklarade i synnerhet inte varför förhållandet mellan fullmkaten och Wrocławs universitet som bör jämställas med arbetsförhållandet trots bristen på underordning. Domstolen har dessutom underlåtit att förklara, av vilka skäl överhuvudtaget detta har beviljats andra än de relaterade till fördelarna med rättshjälp. Domstolen har inte heller förklarat, såsom vad gäller civilrättsliga avtal hur begreppet arbetsmiljö bör tolkas och vilka slags effekter denna medför för fullmakten. Genom det överklagade beslutet framgår dessutom inte vilka slags risker som är hänförliga till denna typ av avtal eller beror på begränsningen av oberoendet, enligt vilket det blir nödvändigt att ogiltigförklara fullmakten.
Full & Egal Universal Law Academy