24.7.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 239/57
Talan väckt den 31 maj 2017 – Cargolux Airlines mot kommissionen
(Mål T-334/17)
(2017/C 239/70)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Cargolux Airlines International SA (Sandweiler, Luxemburg) (ombud: G. Goeteyn, solicitor, E. Aliende Rodríguez, advokat, och C. Rawnsley, barrister)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
—
för det fall tribunalen bifaller talan såvitt avser den första, den andra, den tredje eller den fjärde grunden, ogiltigförklara artikel 1.1 och 1.4 i kommissionens beslut C(2017) 1742 final av den 17 mars 2017 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF, artikel 53 i EES-avtalet och artikel 8 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om lufttransport (ärende AT.39258 – luftfrakt) såvitt gäller Cargolux,
—
för det fall tribunalen bifaller talan såvitt avser den femte grunden,
—
ogiltigförklara artikel 1.1 i dess helhet, eller om artikel 1.1 inte ogiltigförklaras i dess helhet, ogiltigförklara artikel 1.1: i) såvitt gäller tilläggsavgifter avseende säkerhet och uttagande av avgifter; ii) såvitt gäller perioden mellan den 22 januari 2001 och slutet av år 2002, och iii) såvitt den finner deltagande i kartell i dess vederbörliga mening tidigast från och med den 10 juni 2005,
—
ogiltigförklara artikel 1.2 i dess helhet, eller om artikel 1.2 inte ogiltigförklaras i dess helhet, ogiltigförklara artikel 1.2: i) såvitt gäller tilläggsavgifter avseende säkerhet och uttagande av avgifter; och ii) såvitt den finner deltagande i kartell i dess vederbörliga mening tidigast från och med den 10 juni 2005,
—
ogiltigförklara artikel 1.3 och 1.4 i dess helhet,
—
för det fall tribunalen bifaller talan såvitt avser den sjätte grunden, ogiltigförklara artikel 1.2 och 1.3 i det angripna beslutet såvitt Cargolux däri befunnits ha deltagit i en överträdelse avseende ankommande rutter (det vill säga från flygplatser i tredje land till flygplatser inom EU eller i Island eller Norge),
—
undanröja de böter som Cargolux ålagts i artikel 3 och, om tribunalen inte undanröjer böterna i deras helhet, väsentligt sätta ned böterna i enlighet med tribunalens obegränsade behörighet,
—
vidta erforderliga åtgärder vad avser artikel 4 såvitt gäler Cargolux, och
—
förplikta kommissionen att ersätta Cargolux rättegångskostnader,
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden sju grunder.
1.
Första grunden: Kommissionen gjorde en uppenbart felaktig bedömning i det att kommissionen agerade utan behörighet (ultra vires) genom att grunda sig på bevisning för rutter och tidsperioder där kommissionen saknar behörighet.
—
Sökanden anser att kommissionen på ett felaktigt sätt har utvidgat sin behörighet genom att grunda sig på bevisning från före: a) den 1 maj 2004 avseende rutter mellan EU och tredjeland; b) den 19 maj 2005 avseende rutter mellan EES (icke EU-medlemsstater) och tredjeland; och c) 1 juni 2002 avseende rutter mellan EU och Schweiz, då den slog fast en överträdelse av artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet avseende rutter inom EES.
2.
Andra grunden: Åsidosättande av väsentliga formföreskrifter och av rätten till försvar, samt uppenbart felaktig bedömning då kommissionen brutit mot flera väsentliga formföreskrifter och sökandens rätt till försvar genom att inte utfärda ett nytt meddelande om invändningar innan den antog ett nytt beslut.
—
Sökanden anser att kommissionen gjorde fel då den inte ansåg sig behöva utfärda att nytt meddelande om invändningar innan den på nytt antog det angripna beslutet, och på så sätt åsidosatte sökandens rätt till försvar.
3.
Tredje grunden: Felaktig rättstillämpning och uppenbart felaktig bedömning i det att kommissionen underlät att göra erforderliga bedömningar av den rättsliga och ekonomiska kontexten för att slå fast en syftesöverträdelse.
4.
Fjärde grunden: Åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, av motiveringsskyldigheten och av rätten till försvar samt uppenbart felaktig bedömning av gällande rätt och sakomständigheter, i det att kommissionen underlät att tillräckligt noga identifiera räckvidden och parametrarna för den påstådda överträdelsen av artikel 101 FEUF och andra tillämpliga bestämmelser.
—
Sökanden anser att kommissionen gjort en för extensiv tillämpning av begreppet en enda, fortlöpande överträdelse, vilket inneburit att räckvidden för överträdelsen angetts på ett så oklart sätt att det inte går att avhjälpa, vilket i sin tur gjort det omöjligt att förstå begreppets innebörd.
5.
Femte grunden: Uppenbart felaktig bedömning i det att kommissionen underlät att åberopa tillförlitlig bevisning för sina slutsatser, eller att styrka sina slutsatser i tillräcklig utsträckning.
—
Sökanden anser att det angripna beslutet innehåller felaktigheter i sak och missbedömningar när det gäller de tre omständigheter (nämligen FSC, SSC och uttag av tilläggsavgifter) som utgör grunden för att det är fråga om en enda, fortlöpande överträdelse. Enligt sökanden har kommissionen även på ett felaktigt sätt använt begreppet en enda, fortlöpande överträdelse för att såsom ”bevisning” kunna åberopa olika sorters omständigheter och ageranden, inbegripet kontakter som är lagliga eller ovidkommande.
6.
Sjätte grunden: Felaktig rättstillämpning i det att kommissionen felaktigt ansåg sig ha behörighet över påstått konkurrensbegränsande koordinering av flygningar från flygplatser i tredjeland till flygplatser inom ESS, och felaktig rättstillämpning i det att sådan verksamhet ligger utanför det territoriella tillämpningsområdet för artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet.
7.
Sjunde grunden: Uppenbart felaktig bedömning och åsidosättande av proportionalitetsprincipen, vilket görs gällande beträffande sökandens yrkande om omprövning av bötesbeloppet i enlighet med den obegränsade behörighet som tillkommer tribunalen.
—
Sökanden anser att kommissionen gjorde fel i sin bedömning av försäljningsvärdet genom att beakta ankommande flygningar, och kommissionen gjorde en grov missbedömning av överträdelsens allvar. Såvitt gäller sökanden gjorde kommissionen en felaktig bedömning av överträdelsens allvar och varaktighet, och kommissionen gjorde fel då den beslutade att inte beakta förmildrande omständigheter.
Full & Egal Universal Law Academy