24.7.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 239/68
Talan väckt den 1 juni 2017 – Singapore Airlines och Singapore Airlines Cargo mot kommissionen
(Mål T-350/17)
(2017/C 239/79)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Singapore Airlines Ltd (Singapore, Singapore) och Singapore Airlines Cargo Pte Ltd (Singapore) (ombud: J. Kallaugher och J. Poitras, solicitors, samt advokaten J. Ruiz Calzado)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökandena yrkar att tribunalen ska
—
ogiltigförklara kommissionens beslut C(2017) 1742 final av den 17 mars 2017 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF, artikel 53 i EES-avtalet och artikel 8 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om lufttransport (ärende AT.39258 – luftfrakt) i dess helhet eller i vissa delar,
—
alternativt sätta ned sökandenas böter i väsentlig utsträckning,
—
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna, och
—
vidta andra åtgärder som tribunalen finner lämpliga i målet.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökandena sex grunder.
1.
Första grunden: Det angripna beslutet ska ogiltigförklaras eftersom kommissionen gjorde en felaktig rättstillämpning och felaktiga bedömningar i sak då den fann att det var fråga om en enda, fortlöpande överträdelse som omfattade luftfraktstjänster på alla rutter till och från EU.
Kommissionen underlät i synnerhet att: i) visa att det var fråga om en världsomspännande kartell, ii) visa att den hade behörighet över beteende so avsåg luftfraktsförsäljning utanför EU, iii) visa att artikel 101 FEUF skulle tillämpas avseende beteende som regleras eller erfordras av utländska regeringar, iv) visa tillräcklig koppling mellan beteende bestående i tre delar av den enda, fortlöpande överträdelsen (tilläggsavgifter för bränsle, tilläggsavgifter för säkerhet och underlåtenhet att betala kommission på tilläggsavgifter) och v) visa tillräcklig koppling mellan kontakter flygbolag emellan på högkvarternivå och beteendet på lokala marknader.
2.
Andra grunden: Det angripna beslutet ska ogiltigförklaras såvitt det däri slås fast en överträdelse gällande koordinering avseende betalning av kommission till fraktare på inkomster från tilläggsavgifter.
3.
Tredje grunden: Det angripna beslutet ska ogiltigförklaras såvitt den däri fastställda överträdelsen grundar sig på bevis som avser kontakter endast mellan medlemmar i WOW-luftfraktsalliansen.
Enligt sökandena har kommissionen använt sig av fel rättsliga test för att bedöma en fullskalig allians mellan samarbetande flygbolag, och den gjorde grundläggande felbedömningar då den prövade WOW-alliansens funktionssätt. Sökandena anser vidare att deras kontakter med WOW-medlemmarna utgjorde ett led i en genuin önskan att skapa en framgångsrik allians, och därför inte kan anses som uttryck för en gemensam plan eller projekt som kan anses utgöra en enda, fortlöpande överträdelse.
4.
Fjärde grunden: Det angripna beslutet ska ogiltigförklaras eftersom kommissionen inte visat att sökandena deltagit i den enda, fortlöpande överträdelsen.
5.
Femte grunden: Om (till skillnad från vad som görs gällande i den fjärde grunden) sökandena verkligen deltog i vissa delar av den enda, fortlöpande överträdelsen, så har kommissionen inte visat att sökandena hade kännedom om alla andra aspekter av det beteende som beskrivs i det angripna beslutet, i synnerhet den helt klart olagliga koordineringen i kärngruppen, eller att de borde ha haft kännedom om sådant beteende såsom krävs enligt rättspraxis.
6.
Sjätte grunden: För det fall det angripna beslutet inte ogiltigförklaras i sin helhet, så ska sökandenas böter sättas ned eftersom kommissionen inte följt de klara föreskrifter som anges i bötesriktlinjerna (1) för att fastställa relevant omsättning, och eftersom böterna inte återspeglar sökandenas begränsade deltagande i den enda, fortlöpande överträdelsen och att deras beteende var mindre allvarligt (såsom framgår av den tredje, den fjärde och den femte grunden).
(1) Riktlinjer för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 23.2 a i förordning nr 1/2003 (EUT C 210, 2006, s. 2).
Full & Egal Universal Law Academy