21.8.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 277/56
Talan väckt den 10 juli 2017 – Portigon mot SRB
(Mål T-420/17)
(2017/C 277/81)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Portigon AG (Düsseldorf, Tyskland) (ombud: advokaterna D. Bliesener och V. Jungkind)
Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden (SRB)
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
—
ogiltigförklara det beslut som fattades av gemensamma resolutionsnämnden den 11 april 2017 om beräkning av förhandsbidraget till gemensamma resolutionsfonden för år 2017 (nummer SRB/ES/SRF/2017/05) i de delar som avser sökanden, och
—
förplikta gemensamma resolutionsnämnden att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden sju grunder.
1.
Första grunden: avser ett åsidosättande av artikel 70.2 första, andra och tredje styckena i förordning (EU) nr 806/2014 (1), jämförd med artikel 8.1 b i genomförandeförordning (EU) nr 2015/81 (2), jämförd med artikel 103.7 i direktiv 2014/59/EU (3).
—
Svaranden har felaktigt ålagt sökanden att inbetala bidrag till fonden, trots att det i förordning (EU) nr 806/2014 och i direktiv 2014/59/EU inte föreskrivs någon skyldighet att inbetala bidrag för kreditinstitut under avveckling. Artikel 114 FEUF innehåller ett förbud mot att ta ut bidrag från sådana institut som sökanden, som avvecklar det som återstår av deras verksamhet. Förutsättningarna för att vidta åtgärder med stöd av artikel 114.1 FEUF är inte uppfyllda avseende sökanden. Uttaget av bidrag strider även mot artikel 114.2 FEUF.
—
Svaranden har felaktigt ålagt sökanden att betala in bidrag till fonden trots att institutet inte är riskutsatt så det är under avveckling enligt förordning (EU) nr 806/2014 och det inte har någon betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. Detta strider mot artikel 107.7 d och g i direktiv 2014/59/EU.
—
Svaranden har inte startat någon ny verksamhet sedan år 2012 och är på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen avseende olovligt statligt stöd under avveckling. Största delen av sökandens resterande tillgångar förvaltar institutet på uppdrag av en annan rättslig enhet som har tagit över den affärsmässiga risken för denna verksamhet.
—
Den delegerade förordning (EU) 2015/63 (4), som är av betydelse för beräkningen av bidraget, strider mot såväl artikel 114 FEUF som artikel 103.7 i direktiv 2014/59/EU (artikel 290.1 andra stycket FEUF). Dessutom kunde inte svaranden delegera vidare fastställandet av ytterligare riskfaktorer (artikel 290.1 FEUF).
2.
Andra grunden avser ett åsidosättande av artiklarna 16 och 20 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), då beslutet på grund av sökandens speciella situation i förhållande till andra kreditinstitut strider mot den allmänna likhetsprincipen. Dessutom utgör beslutet ett oproportionerligt ingrepp i sökandens frihet att upprätta och driva egen verksamhet.
3.
Tredje grunden, som åberopas i andra hand, avser ett åsidosättande av artikel 70.2 i förordning (EU) nr 806/2014 jämförd med artikel 103.7 i direktiv 2014/59/EU, då svaraden vid beräkningen av bidragets storlek felaktigt underlät att beakta sökandens riskfria förvaltningstillgångar i förhållande till de skulder som är relevanta för uttag av bidrag.
4.
Fjärde grunden, som åberopas i andra hand, avser ett åsidosättande av artikel 70.6 i förordning (EU) nr 806/2014 jämförd med artikel 5.3 och 5.4 i delegerad förordning (EU) 2015/63, så svaranden felaktigt beräknade svarandens bidrag på grundval av derivatavtalens bruttovärde.
5.
Femte grunden, som åberopas i andra hand, avser ett åsidosättande av artikel 70.6 i förordning (EU) nr 806/2014 jämförd med artikel 6.8a i delegerad förordning (EU) 2015/63, så svaranden vid beräkningen av bidragets storlek felaktigt ansåg att sökanden var ett kreditinstitut under omstrukturering och då riskindikatorn enligt artikel 86.5 c i delegerad förordning (EU) 2015/63 borde ha värderats till minimivärdet.
6.
Sjätte grunden avser ett sidosättande av artikel 41.1 och 41.2 i stadgan då sökanden inte har hörts.
7.
Sjunde grunden avser ett åsidosättande av artikel 41.1 och 41.2 c i stadgan, då beslutet inte är tillräckligt motioverat.
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/20914 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU9 nr 1093/2010 (EUT L 225. 2014, s. 1)
(2) Rådets genomförandeförordning (EU) 2015/81 om fastställande av enhetliga villkor för tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 vad gäller förhandsbidrag till den gemensamma resolutionsfonden (EUT L 15, 2015, s. 1)
(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 2014. s. 190).
(4) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/63 av den 21 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU avseende förhandsbidrag till finansieringsarragement för resolution (EUT L 11, 2015, s. 44)